Skip to content

Silva såg Traditional Geocache

Hidden : 5/14/2011
Difficulty:
2 out of 5
Terrain:
2 out of 5

Size: Size:   micro (micro)

Join now to view geocache location details. It's free!

Watch

How Geocaching Works

Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions in our disclaimer.

Geocache Description:

[SVE]
En traditionell cache vid Silva såg.

[FIN]
Tradikätkö Silvan sahalla.

[ENG]
A traditional cache at Silva sawmill.


[SVE]
I juni 1918 beslöt stadsfullmäktige att arrendera ett 50 ha stort område på den sydligaste delen av Kaskölandet till trävaruhandlanden Jörgen Burud från Vasa. Arrendetiden var på 99 år och arrendet 2.000 mk/år. På området planerade han att uppföra en ångsåg, arbetarbostäder, brädgårdar, cellulosafabrik mm. Därmed inledde Silva såg sitt korta och hektiska men för Kaskö så betydelsefulla skede i stadens nyare historia.

Vid starten närde bolaget stora förhoppningar på framtiden. En cellulosafabrik ingick i planerna; den skulle bli den största i Finland och sysselsätta ca 2.000 personer. I planerna fanns även elektriska spårvagnar och en 700 m lång kaj. De högtflygande planerna blev inte genomförda, men för kasköförhållanden lyckades man ändå relativt väl.

Sågen producerade ca 4.000 stds sågad trävara per år och sysselsatte ca 400 arbetare. En stor del av dem kom från de närliggande kommunerna. Detta betydde ett ekonomiskt uppsving för nejden och hjälpte staden att övervinna det svåra ekonomiska läge man befann sig i efter första världskriget. Redan år 1919 överlät Burud företaget åt Ab Kramfors i Sverige, som för kaskösågen bildade dotterbolaget Ab Silva Oy.

I närheten av sågen uppfördes nu en ”förstad” av moderna arbetarbostäder, och sågen som fick det mesta av sågstocken genom flottning längs kusten hade för ändamålet flera egna bogserbåtar. Man byggde även en egen kaj där produkterna skeppades ut. Tyvärr blev sågens blomstringstid kort. Den ekonomiska depressionen i slutet av 1920-talet och de kostsamma stocktransporterna gjorde sågen olönsam, och den lades ner år 1928.

Sågbyggnaderna och området togs över av Jurvan Puutavara Oy år 1933 och tre år senare av Jyllinkosken Sähkö Oy.
Cachen är inte inomhus och inte nära elcentralen eller transformatorn!

[FIN]
Kaupunginvaltuusto päätti kesäkuussa 1918 vuokrata vaasalaiselle puutavarakauppias Jörgen Burudille 50 hehtaarin alueen Kaskisten eteläisimmästä osasta. Vuokra-ajaksi sovittiin 99 vuotta ja vuokraksi 2.000 mk/vuosi. Burud suunnitteli rakentavansa alueelle höyrysahan, työläisten asuntoja, lautatarhoja, selluloosatehtaan ym. Näin Silva aloitti lyhyen ja kuumeisen, mutta Kaskisten myöhemmässä historiassa niin merkityksellisen vaiheen.

Yritys aloitti toimintansa suurin odotuksin. Suunnitelmiin sisältyi sellutehdas, josta piti tulla Suomen suurin ja jonka ajateltiin työllistävän n. 2.000 henkilöä. Suunnitelmissa oli myös sähköistetyt raiteet ja 700 metriä pitkä laituri. Yhtiön korkealentoiset suunnitelmat eivät toteutuneet, mutta Kaskisten oloihin nähden onnistuttiin kuitenkin suhteellisen hyvin.

Saha tuotti n. 4.000 standardia sahattua puutavaraa vuodessa ja työllisti n. 400 työntekijää, joista suuri osa tuli lähikunnista. Saha merkitsi Kaskisten seudulle taloudellista nousukautta. Se auttoi kaupunkia selviämään ensimmäisen maailmansodan jälkeisestä vaikeasta taloustilanteesta. Jo v. 1919 Burud luovutti yrityksen ruotsalaiselle Ab Kramforsille, joka Kaskisten sahaa silmällä pitäen muodosti tytäryhtiö Ab Silva Oy:n.

Sahan läheisyyteen rakennettiin uudenaikaisten työläisasuntojen ”esikaupunki”. Suurin osa sahatukeista tuli uittamalla rannikkoa pitkin, ja yhtiöllä oli tähän tarkoitukseen useita omia hinaajia. Se rakensi myös oman laiturin, josta tuotteet laivattiin maailmalle. Valitettavasti sahan kukoistuskausi jäi lyhyeksi. Talouden lamakausi 1920-luvun lopulla ja kalliit tukinkuljetukset tekivät sahan kannattamattomaksi, ja toiminta lakkautettiin v. 1928.

Saharakennukset ja alue siirtyivät Jurvan Puutavara Oy:lle v. 1933 ja v. 1936 edelleen Jyllinkosken Sähkö Oy:lle.
Kätkö ei ole sisällä eikä sähkökeskuksen tai muuntamon lähellä!

[ENG] In June 1918 the City council decided to rent a 50 hectare big area on the most southern part of Kaskö to the wood trader Jörgen Burud from Vasa. The rental time was set to 99 years and the rent was 2.000 finnish marks/year. Jörgen had plans to build a steam sawmill, apartments for the workers, timber yards, cellulose plant and more. With this, the Silva sawmill stardet its short and hectic era, that was very important at this time in the history of Kaskö.

In the start, the company had great hopes for the future. The planned cellulose factory would be the biggest in Finland and give work to 2.000 persons. There were also plans for an electric streetcar and a 700 meters long dock. The great plans never got carried out, but considering the conditions in Kaskö they still did quite well.

The sawmill produced around 19.000 cubic metres of lumber per year and had around 400 workers. Many of the workers came from the municipalities nearby. This meant an economic boost in the region and helped the city to overcome the economical difficulties that existed after the first world war. Already in 1919, Jörgen Burud gave the company over to Ab Kramfors in Sweden, and a subsidiary company called Ab Silva Oy was made.

Near the sawmill a "suburb" of modern houses for the workers was built and the sawmill that got most of its lumber from rafting along the coastline had several own tugboats. The company even built an own dock from where the finished products were shipped. Unfortunately the sawmills golden age was short. The economic depression by the end of the 1920:s and the great costs of lumber transportation made the sawmill profitless and the sawmill was shut down in 1928.

The buildings and area of the sawmill was taken over by Jurvan Puutavara Oy in 1933 and three years later by Jyllinkosken Sähkö Oy.
The cache isn't indoors and not close to the electrical central or the transformer!

Then historiska texten är hämtad från Svenska Österbottens förbund för utbildning och kulturs sidor
Historiallinen teksti on haettu Svenska Österbottens förbund för utbildning och kulturin sivuilta
The historical text is copied from Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur's pages

Additional Hints (No hints available.)