Jonsereds herrgård är ett hus med en lång och
växlingsrik historia. Hur lång vet man inte riktigt. Men
man kan följa den ända till medeltiden.
Jonsered var då ett kronogods, ett säteri som
tillhörde staten. 1569 skänkte Johan III det till
stormannen Brynte Birgersson Lillie, och i hans släkt stannade
det sedan fram till 1690, då det som en följd av Karl
XI:s reduktion på nytt blev kronans.
Under 1700-talet och de första decennierna av 1800-talet
var Jonsereds ägare många. 1831 köpte
kommerserådet Olof Wijk i Göteborg säteriet, och
året därpå sålde han det till sin
svåger, den skotske grosshandlaren William Gibson, och hans
kompanjon och landsman, Alexander Keiller.
De grundade efter ytterligare något år en liten bit
därifrån det som så småningom skulle
utvecklas till en av Västsveriges mest betydande industrier,
textil- och verkstadsföretaget Jonsereds Fabriker. Själva
herrgården blev tjänstebostad för chefen där,
först Keiller, sedan Gibson. 1839 gick de skilda vägar.
Keiller löstes ut ur firman och lämnade herrgården.
Både firma och herrgård var därmed familjen
Gibsons. Och det skulle de förbli - herrgården i mer
än hundra år.
I den residerade William Gibson så länge han levde -
till 1857 - och hans hustru Anna i ytterligare fyra år. Den
gick sedan i arv till deras barn och barnbarn. En av sönerna,
David, lät i samband med att han övertog godset riva den
gamla huvudbyggnaden och bygga en helt ny - en pampig lantvilla i
italiensk stil, ritad av Göteborgsarkitekten Johan August
Westerberg. Det är den man i dag menar när man talar om
Jonsereds herrgård.
Den siste av Anna och William Gibsons ättlingar på
Jonsereds herrgård var deras sonsons son, som bar samma
förnamn som sin farfars far, kommendörkaptenen och
textildirektören William Gibson. Han flyttade in på
herrgården 1927 och bodde där till sin död
1954.
Den ägdes då fortfarande av Jonsereds Fabrikers AB, som
nu hyrde ut den till sin disponent, Eric Brodén, en av de
chefer som, sedan familjen Gibson dragit sig tillbaka från
företaget, hämtades från andra delar av
näringslivet.
Efter korta mellanspel som kontor, konstgalleri och resebyrå
blev herrgården 1983 åter privatbostad - men dessutom
förlagshus. Då köptes den av professor Paul
Åström och hans hustru Elisabet. Där hade de i
tjugo år sitt hem och sitt bokförlag, Paul
Åströms förlag eller, som det utanför landets
gränser heter, Astrom Editions.
I september 2004 inleddes så det skede som är det
senaste i historien på Jonsereds herrgård. Där
kunde Göteborgs universitet då göra verklighet av
en gammal dröm: ett intellektuellt centrum där
företrädare för olika samhällssektorer,
vetenskapliga skolor och ideologiska riktningar träffas och
utbyter tankar, en mötesplats där människor
strålar samman för att knyta nya kontakter, hämta
nya impulser och upptäcka nya dimensioner av sin egen
värld och andras.