År 1520 nådde unionsstriderna sin kulmen. Den danske kungen Kristian II lyckades slutligen besegra Sturarna och kom därigenom att även styra över Sverige. Ett avgörande och bortglömt slag i kriget är långfredagsslaget 1520.
I början av april 1520 befann sig den danska hären i Uppsala. Från både syd och sydväst närmade sig en svensk bondehär. Den 6 april, på långfredagen, beslutar man sig för att anfalla eftersom de flesta danskar troligen befinner sig i stadens kyrkor. De svenska soldaterna inleder slaget bra och tränger tillbaka danskarna, kanske så långt som till domkyrkan. Istället för att avsluta slaget så börjar man istället att plundra staden. Detta gör att danskarna får möjlighet att återhämta sig och gå till motanfall. Den svenska disciplinen är låg och danskarna kan nu enkelt vinna slaget. Förlusterna är stora, danskarna förlorar över 2000 man och svenskarna troligen ännu fler. I september kan Kristian slutligen tåga in i Stockholm, kröna sig och utföra det berömda blodbadet.
Sommaren 2001 utförs schaktningsarbeten i slottsbacken då man plötsligt hittar flera skelett. Skeletten är gamla och kommer ifrån en massgrav från slaget. En arkeologisk undersökning inleds och när den är klar har man grävt fram nästan 60 skelett (utgrävningen slutar inte för att man funnit alla skelett utan för att man, ur ett kunskapsperspektiv, anser det onödigt att forsätta). Skeletten visar sig komma ifrån den svenska bondehären (var danskarna är begravda vet man fortfarande inte). Innan de begravdes har de döda troligen fått ligga kvar på slagfältet (nuvarande Stadsträdgården) i uppemot ett halvår! Många har skador på vänster kroppshalva, vilket är naturligt då de flesta är högerhänta. Det finns med största sannolikhet fler massgravar i närheten.
Cachen är placerad vid den utgrävda massgraven. För en närmare beskrivning av slaget rekommenderas http://hem.bredband.net/b111807/Svenska/Langfredag/Langfre-intro.htm. Resultaten av utgrävningarna finns samlade i en bok, Långfredagsslaget – en arkeologisk historia, Bent Syse (red).
English
In the year of 1520, the war between Sweden and Denmark reaches its climax. Formally in a union, the Swedes have revolted and the danes have answered with war. During 1520, the danish king Kristian II is finally able to subdue the forces of the powerful Sture family. A decisive (and forgotten) battle took place at Uppsala on the Good Friday, April 6, 1520. In September, Kristian II enters Stockholm, is crowned king and creates a bloodbath on the people opposing him. (His reign was short, as he was overthrowned on June 6, 1523. This day is celebrated as the swedish independence day.)
In the beginning of April 1520, the danish army had reached Uppsala. From the south and southwest, a swedish army of farmers is approaching. They choose to attack on April 6, the Good Friday, as most of the danish soldiers are in church. The swedes initially has great success, forcing the danes into Uppsala. However, instead of finishing the battle, they succumb to plunder. The danish are given an oppurtunity to rally and counterattack. The swedes, low on discipline and morale, are easily defeated. Losses are heavy, over 2000 men on the danish side and even more for the swedes.
In the summer of 2001, heavy digging works are performed in slope below the castle. A skeleton is suddendly uncovered by the workers and an archeological excavation is initiated. When it's finished, almost 60 skeletons has been found (the excavation didn't stop because of lack of skeletons, instead the archelogists deemed it unneccassary to continue). An examination shows that the skeletons are swedish soldiers from the battle of 1520 (no danish soldiers has ever been found). Futhermore, the state of the skeletons indicates that the fallen swedish soldiers were left on the battlefield (at todays city gardens) for at least six months! Also, most soldiers had injuries on their left side, as the majority are right-handed. There are probably many undiscovered mass graves in the vicinity.
The cache is placed at the location of the discovered and excaveted mass grave.