ÖDEKYRKOGÅRDEN
Detta är den enda bevarade begravningsplatsen
i Stockholm, som påminner oss om kolerans härjningar vid mitten av
1800-talet. Här begravdes kolerans offer från den stora farsoten
1834, men även från senare epidemier.
Kartan över kyrkogården är gammal men stämmer
i stora drag även idag. Den visar två platser du ska besöka för att
du ska kunna logga.
Denna kyrkogård med många namn användes första
gången 1808 då Sverige var i krig med både Danmark och Ryssland.
För att kunna föra krig på två fronter hade Gustav IV Adolf
kallat in män i åldern 18-25 år. Det var det första försöket
att skapa en värnpliktsarmé i Sverige. De hygieniska förhållandena
inom krigsmakten var dåliga och många soldater blev sjuka innan de
kom till fronten. Man talade om lantvärnssjukan, det var främst
fråga om dysenteri och tyfus. Många av dessa soldater blev begravda
här på begravningsplatsen vid Skanstull då åsen bestod av sandig
jord som var lätt att gräva i.
En liggande gravsten där mossa växer i stenens
fördjupningar och texten står skriven i mossa!
År 1834 utbröt en koleraepidemi i Stockholm,
Återigen kom likvagnarna rullande i en ständig ström och
dödgrävaren som bodde i andra ändan av parken fick slita nätterna
igenom.
Begravningarna ägde rum kl. 08.00 varje
morgon. Ända upp till 16 kistor fick plats i varje grop. På
Södermalm dog omkring 1000 personer i kolera under tiden
augusti-oktober 1834. Då uppstod det i folkmun använda namnet
"Kolerakyrkogården". De döda begravdes i enkla omålade träkistor
utan utsmyckning. Koleraepidemin 1834 krävde enligt officiella
siffror 3 655 liv i Stockholm samt 12 637 i hela landet. Inte långt
härifrån låg stadens avrättningsplats Galgbacken, se cachen med
samma namn.
På 1840-talet planterades popplar och
begravningsplatsen blev en så kallad fattigkyrkogård. Nästa större
koleraepidemi kom år 1853 och från detta år finns på kyrkogården
ett gravkors i gjutjärn till minne av Johannes Weilbach. Johannes
var en skeppsbyggare på Stockholms stads stora skeppsvarv vid
Tegelviken. Under hans tid sjösattes det största skepp som dittills
byggts på varvet.
Dödgrävarens bostad som låg i parkens
sydvästra hörn byggdes 1831 och finns kvar än i dag som ett litet
rött hus. Under senare år har de gravstenar som funnits kvar
samlats runt huset. Informationstavlan vid huset saknar text i
nuläget.
På slutet var kyrkogården en helt vanlig
begravningsplats och den sista begravningen skedde 1901. Därefter
blev platsen kallad Ödekyrkogården.
Stockholms stad äger marken och fornlämningen
är lagskyddad.
Gömmans
koordinater är:
N 59
ab.cde
E 18
0f.ghi
Lattituden (N) får du genom att hitta en
matchning till pusselbiten du ser på bilden ovan.
Siffrorna ”abc” är de 3 första
siffrorna i Carls födelseår. Lägg till 4 till Carls dödsår under
århundradet så vet du vad bokstäverna ”de” betyder.
Longitudens (E) siffror ”fg” får
du om du räknar ut vilken födelsedag Wangmakare Södergren firade
den 6/9 1881. Vilken födelsedag skulle Enkefru Cron firat det år
hon dog? Dela detta med 3 och du får siffrorna bakom bokstäverna
”hi”.
Lycka till!