RAÄ skriver så här:
”Tjärränna, stenskodd, 12 m l (135-335 gon) 0,6-0,7 m br och0,4-0,5 m dj. V-format tvärsnitt, sluttande mot ÖSÖ. Rännans insida utgörs av tämligen flata, 0,3-0,5 m st stenar, svärtade. I rännans nedre förlängning är en ca 10 m l. grävd ränna av liknande dimension. Hela anläggningen finns i SÖ sluttningen från en liten moränkulle. Beväxt med lövsly.”
Jag ser bara en ränna, och den är lite frilagd på ett ställe för att man skall se konstruktionen.
Från Skossverige.se har jag saxat denna text
"Tjära anses ha varit en av Sveriges viktigaste exportvaror under 1600- och 1700-talen. I mitten av 1800-talet nådde den sin kulmen, men var fortfarande vid 1880-talet ganska stor. Nedgången berodde främst på att tjära inte längre behövdes som impregneringsmedel. En annan orsak var den minskade användningen av rep och tåg på grund av segelfartygens avveckling. Inom repslageriet var nämligen daltjära av hög kvalite det enda möjliga impregneringsmedlet. Fram till slutet av 1800-talet var jordbruk, skogsbruk och fiske de viktigaste näringarna i Sverige. Penninghushållningen hade ännu inte gjort sitt intåg, utan självhushållningen och byteshushållningen var de dominerande. Detta gav dock ingen möjlighet till några större mängder kontanter. Tjärbränningen var då en av många binäringar som kunde ge ett extra tillskott i kassan. Vissa år, t ex vid missväxt, fick binäringarna mycket stor betydelse. Jämfört med framställningen av salpetersyra och pottaska, var tjärbränning en binäring som inte var så lönande. Det anses att arbetsinsatsen var ungefär 10 dagsverken för en tunna tjära."
4 m noggrannhet på 50 medelvärde, 10 satelliter. (Var nu försiktig med denna gömma så den inte förstörs)
Innehåll: Loggbok. Penna.