This cache,
the Old Quarry,
brings you to a site of local industrial history.
Den här cachen,
det Gamla Stenbrottet,
tar dig till en plats med lokal industrihistoria.
*****************************************
The sea bathe Smithska udden (Cape) has got its name after Mr Gustaf Smith, who 1917 bought a summer house out here. The house was later bought by the City of Göteborg and one founded the bathe. The house were burned down 1991.
The Quarrying of stone on Näset (the Point) started in the late 1800s and carried on until 1936 and the main product was paving-stones. Those paving-stones were exported all over Europe, but mainly to Germany.
It was quite an advantage to have the quarry along the coast, because it was easy to transport the stones with ships.
The residents on Näset had no knowledge of quarrying so the companies "imported" skilled stone-masons from the provinces of Blekinge, Skåne, Halland and Småland, but the business expanded so fast, and there were still a lack off workers, so it didn't take long until the local residents got involved in the quarrying too. At the most there were 200 persons working at the quarry.
Näset developed quite a lot thanks to the quarry and to the quarrying belonging work, but the environmental destruction of the landscape was huge and you can see traces of the quarrying all over Smithska udden.
On the mountains in the vicinity you can also find two bronze age cairns.
*************************************************************************************
Badplatsen Smithska udden har fått sitt namn efter Gustaf Smith, som år 1917 köpte en sommarvilla härute, av Magnus Rodhe (arbetsgivare på stenbrottet). Villan köptes senare av Göteborgs stad och man anlade badplatsen, Smithska udden. Villan brändes ner 1991.
1865 strandade en ung blåval på Smithska udden. Två fiskare fann valen, dödade den och sålde den för 1 500 riksdaler till direktör James Dickson, som lät Göteborgs museum ta hand om den.
Valen turnerade runt till bl.a. Tyskland och Stockholm, innan den ställdes upp permanent i Göteborg, och finns i dag på Naturhistoriska museet.
Stenbrytningen vid Näset kom igång ordentligt under slutet av 1800-talet och pågick fram till 1936 och det var i huvudsak gatsten av granit, en av Sveriges två mest vanliga bergarter, som producerades här.
De största stenhuggerierna låg företrädesvis ute på Smithska udden där man anlade en hamn för utskeppning av stenen, i båtar och pråmar.
Granit består huvudsakligen av kvarts, fältspat och glimmer och dess ålder varierar över Sverige, men denna, liksom Bohusgraniten, beräknas ha en ålder på ca 1,6 miljard år.
Näsethalvöns tämligen sprickfria granit lämpade sig bra för brytning, men att bryta granit var inte lätt. Man var tvungen att tänka på hur kristallerna i graniten var riktade, annars misslyckades man. När berget var sprängt kunde man börja dela upp det i mindre block. Stenblocken klövs flera gånger, tills man fått fram mindre ämnen som kunde putsas och exempelvis bli gatsten.
Gatsten exporterades till stora delar av Europa, men i huvudsak till Tyskland. Det var en fördel att ha stenbrytningen vid kusten, eftersom man lätt kunde transportera gatstenen vidare med båt. De bofasta på Näset hade till att börja med inga kunskaper i stenbrytning, varför man anställde ca 200 stenhuggare ifrån Blekinge, Skåne, Halland och Småland.
Det var ont om arbetskraft och mycket att göra. Det skulle byggas vägar och kajer för transport och utskeppning av stenen, så det dröjde inte länge förrän Näsetborna själva gav sig på stenhuggerihantverket, och snart var större delen av den manliga befolkningen på Näset verksam inom stenbrytningen.
Näsets utvecklades mycket genom stenbrottet och den därtill hörande verksamheten, men miljöförstöringen efter stenbrytningen var enorm. Ett tidigare orört landskap hade blivit helt söndertrasat, men med tidens tand och med människors hand har mycket dolts tack vare grönska och byggnader.
På Näset finns stora grönområden och där började man redan under tidigt 1930-tal bygga sommarstugor. En del bönder arrenderade ut mark, så fick man bygga sig en stuga själv. Stora delar av havsstranden är tillgänglig via gångvägar.
Smithska udden utmärks också av moderna hällristningar och på många ställen längs den steniga stranden går det att upptäcka ristningar med personnamn och årtal, ibland någon båt eller annan figur. Dessa ristningar gjorde antagligen landstormsmän under det första världskriget. "Runstenen", från 1916, som står mitt på den stora parkeringsplatsen vid "Smittens" minner om Landstormens mobilisering 1914. Ett landstormskompani var inkvarterat på gårdarna i närheten.
På bergen i närheten finns också två stora bronsåldersrösen.
The cache is in a 0,35 litre transparent Lock&Lock plastic food container
and had the following content from start:
- Log book
- Pencil
- Stash note
- A picture of my Smashing GeoCaching Dogs (SGCD) (NB, not a trading object! If you want a picture of the SGCD send me an e-mail and I will send you a picture!)
- One Samsung pen
- One geocaching.se-sticker
- One FTF-Trisslott!
Här kan du, om du vill, läsa lite mer om Näset och närliggande Välen och här om hela Västra Frölunda.