Göteborgs Bödlar Mystery Cache

Den första bödeln vi stötte på i rullorna är Mäster Johan.
Han blev anställd som bödel hösten 1642. Han tilldelades ett hus
långt utanför stadsgränsen vilket är svårt att förstå idag eftersom
stugan låg alldeles bakom vad som idag är Götaplatsen.

Av okänd anledning slutade Mäster Johan som bödel 1645. Mellan åren
1645 – 1648 hyrde man därför in bödlar från Jönköping,
Varberg och Halmstad.

Detta var självklart bara en temporär lösning då det blev alldeles
för dyrt då man dels skulle betala resetraktamente, dels skulle
bödeln ha betalat för utfört arbete.

På nuvarande Gustaf Adolfs torg, där spöpålen en gång i tiden
var placerad utförde bödeln halshuggningar, kåkstrykning av tjuvar
och piskning av lösaktiga kvinnor (läs prostituerade)

Trots att metoderna redan var grymma och utstuderade ville den
sadistiska Borelius höja chockverkan på de församlade åskådarna vid
avrättningen av den kvinna som mördat rådman Risings hustru Metta
Braun

I rullorna hittade vi följande berättelse

”I stället för att genomföra den vanliga proceduren med att
låsa fast den dömda kvinnan i kedjorna som hängde utmed spöpålen
beordrade Borelius kvinnan att böja sig framåt och lägga händerna
mot pålen på ett sådant sätt att ena handen låg över den andra.
Därefter tog han (Borelius) upp en 2 decimeter lång spik som kan
med hjälp av en hammare slog genom hennes händer. Efter det tag han
en glödgad tång som han knep runt hennes armar med tills hon
tuppade av. Efter timmar av tortyr halshöggs tillslut kvinnan till
allas lättnad”


Ordet bödel (fornsvenska Bödhil, medellågtyska bodel och
anglosaxiska bydel) kan alla härledas från de urgermanska orden
budila (offra) och bidala (tillbedja).

Det moderna ordet bödel borde därför betuda tillbejdaren och
hänsyfta på de germanska offerpräster som genom just avrättningar
offrade till sina gudar i en akt av tillbedjan.

Kanske har hängning sin grund i offer åt guden Odin som ibland även
kallas Hangatyr vilket betyder "de hängdes gud”

Åter till Göteborgs bödlar

I det sydvästra hörnet av vad som idag är Odinsskolans gård
låg sedan 1780 Göteborgs stads officiella bödelsstuga. En av de
bödlar som bodde där var Carl Gustaf Beckius som var Göteborgs
bödel mellan 1824-1850.

Hans mest kända avrättning var på Galgholmarna utanför Marstrand
där avrättningen av sedelförfalskaren Johannes Bramberg gick
fullständigt åt skogen då repet som han skulle hängas med
brast!

Beckius efterträdare blev fastighetsägaren Johannes Jansson.
Således bodde han inte i bödelsstugan utan i sin egen fastighet som
låg i hörnet av Södra Allégatan och Sprängkullsgatan.

Jansson beskrevs som en försynt och artig herre.

För att utöka sin skarprättarlön (som var 114 riksdaler om året)
hyrde han ut flertalet rum i sin fastighet. En av dom som flyttade
in var skolmästare Börjesson som drev privatundervisning i
fastigheten. Man kan anta att eleverna var ganska lugna av
sig.

Janssons mest uppmärksammade avrättning torde ha varit den av
postrånaren Jonas Falk. Yxan Jansson använda till halshuggningen
finns idag att beskåda på Alingsås museum.

Den nya bödeln var alltså Olof Wilhelm Bergendahl, född 23
Oktober 1822.

Som många andra vid denna tid hade Bergendahl problem med
brännvinet och år 1852 hade Bergendahl tillsammans med ett par
andra militärer uppfört sig oanständigt mot en kvinna på
Stampgatan. När polis anlände till platsen uppstod vilt slagsmål.
Poliserna hamnade i underläge vilket föranledde att
”arbetskarlar och och bättre personer” ingrep och
lyckades hjälpa den två poliserna mot ”dessa ytterst
vildsinta knektar” Bergendahl fick föras till sjukhus med
några mindre blessyrer


Trots att Bergendahl var anställd under många år utförde han bara
två avrättningar. Den första var av seriemördaren Karl Johan
Karlsson som avrättades Juni 1863.

Den andra var i Landskrona 1872. Avrättningen gavs stor
uppmärksamhet i lokal media vilket gjorde Bergendahl till lite av
en kändis.

Väl framme i Landskrona tog Bergendahl in på hotell Mollberg där
samtidigt ett mindre antal gäster samlats för en bal. Ryktet spreds
fort att en viss bödel tagit in på samma hotell. Kvinnorna i
sällskapet blev väldigt nyfikna på mannen som snart bjöds in att
deltaga i festen. En allmän önskan om att få se yxan framfördes och
Bergendahl var inte nödbedd.

Avrättningen dagen efter beskrivs som ”ett skickligt hantverk
utan lidande för delinkventen”.

Året efter alltså 1873 tilltog Bergendahls alkoholmissbruk och han
sågs en kväll komma vacklande längs Stampgatan stödjande på en
knölpåk han hade stulit från en nattvakt.

Snart konfronterades han av en poliskonstapel, som inte kände igen
den fruktade bödeln. Bergendahl svarade då med att slå påken i
huvudet på konstapeln som föll till marken. En folkmassa skyndade
till platsen och räddade förmodligen livet på konstapeln.
Bergendahl dömdes till två månaders fängelse och 25 riksdaler i
böter.

Bödeln som nu var ordentligt på glid hamnade återigen inför domstol
1876, denna gång för mened i en ekonomisk tvistefråga för vilket
han dömdes till fem års straffarbete. Till följd av straffet
förlorade han dessutom arbetet som skarprättare.

Bergendahl sändes till centralfängelset i Karlskrona för att
avtjäna sitt straff.

I Januari 1882 frigavs den då 59 Bergendahl med 185 riksdaler på
fickan. Han förpassades tämligen omgående till Göteborg genom
kriminalvårdens försorg. Där hade han dock inte mycket att hämta då
hans hustru avlidit ett par år tidigare och hans barn hade tagit
avstånd från honom. Detta i kombination med hans dåliga rykte
gjorde att han bestämde sig att pröva lyckan i Amerika.

I slutet av Januari tog sig Bergendahl ner till packhuset där han
steg på ångbåten Romeo för att ta sig över till Hull och sedan
därifrån till Chicago.

Han tog anställning vid ett sågverk i Chicago, och började så smått
komma på rätt köl, han byggde sig till och med ett hus. Detta fick
dock inte stå länge då det plundrades och brändes ner av Indianer.
Bergendahl var nu för gammal och trött för att återuppbygga sitt
hem och återvända till Göteborg i Juni 1888.

Helt pank togs han hand om fattigvården, anstalten Brackan som låg
vid Vera Sandbergs allé.

På markerna vid nuvarande Bergsprängaregatan lyckades Bergendahl
tigga till sig en liten bit mark och byggde, troligtvis med massa
hjälp ett litet 4x4 meter stort hus, eller rättare sagt ruckel. Där
drygade han ut sin fattigmanspenning genom att att göra sadlar till
militären.

År 1900 avled Olof Wilhelm Bergendahl och begravdes i familjegraven
på Stampens kyrkogård.

För att lösa detta mystery behöver du vara bekant med vissa
delar i texten samt göra lite egna efterforskningar

N57.AB.CDE

E011. FG.HIJ

A. Detta år föddes Bergendahl. Xxxx/455.5

B. Antal gånger man försökte hänga Johannes Bramberg

C. Så många personer avrättades i Sverige 1791-1800. xx/10

D. Året för den sista offentliga avrättningen i Sverige.
Xxxx/268

E. Sista siffran i året då Mäster Hans slutade sin tjänst

F. Bötesbeloppet Bergendahl fick 1873. XX/5

G. Så många personer sökte bödelsyrket 1863 + 1

H. Namn på den Amerikanska staden Bergendahl bosatte sig i -
5

I. Antal avrättningar med Giljotin i Sverige + 3

J. Så många f.d bödlar i Göteborg var vid liv på 1900 talet + 2

Cachen är en klassisk svart Nano. Ta med egen penna

Kontrollera din lösning för denna gömma på Geochecker.com.