Skip to content

Flerohopps bruket Traditional Cache

This cache has been archived.

Toa Norik: #This cache has been archived by a Swedish reviewer#

Hej Ulfheim!

För ett tag informerade vi dig om att allt inte verkade stå rätt till med din cache och bad dig då ta reda på hur det stod till, samt åtgärda eventuella problem. Då det inte syns några tecken på att du gjort det, kommer jag nu att arkivera din cache.

Jag ber dig plocka in ev. rester av din cache så att de inte ligger kvar och skräpar ner.

Hälsningar
Toa Norik, reviewer


Besök gärna Sveriges avdelning i Geocachings officiella wiki , där du hittar information för dig som cacheägare.

More
Hidden : 11/10/2007
Difficulty:
1 out of 5
Terrain:
1 out of 5

Size: Size:   small (small)

Join now to view geocache location details. It's free!

Watch

How Geocaching Works

Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions in our disclaimer.

Geocache Description:


Flerohoppsjärnbruks tid 1725-1879



Under början av 1700-talet samlade länsman Jonas Ericsson in uppgifter om järnförekomster i några socknar i Kalmar län. Det kom fram att det i Madesjö och Kristvalla socknar skulle det finnas sjö- och myrmalm i stor ”myckenhet”. På Rås och Kvarnkullas ägor i Madesjö socken fanns det ett lämpligt ställe att anlägga ett järnbruk. Jonas Ericsson lyckades få landshövdingen i Kalmar län, Georg Wilhelm Fleetwood, lagman Gustaf Fredrik Rothlib och rådmannen Caspar Hoppenstedt intresserade för platsen Den 11 maj 1725 upplåter ägarna till Rås hemman med kvarn och plats för järnbruket. Köpesumman är 8 daler silvermynt. En mycket låg summa, men säljarna räknade med att få förmåner och förtjänster av att sälja kol, virke med mera till bruket.

Ägare till Flerohopps järnbruk
1725 - 1728 G. W. Fleetwood, G. F. Rothlieb, C. Hoppenstedt senior
1728 -1738 G. F. Rothlieb, C. Hoppenstedt senior, Carl G, Silléen
1738 - 1743 G. F. Rothlieb, C. Hoppenstedt junior, C. D. Luthman
1743 - 1748 C. D. Luthman
1748 - 1758 C. Broman, I. Broman, Ax. Bergman
1758 - 1763 Mathias Brock
1763 - 1774 J. L. Robsahm
1774 - 1782 L. Morien & Son
1782 – 1792 J. A. Grill
1792 – 1811 J. A. Grills sterbhus
1811 – 1819 Lovisa Hildebrandsson Förvaltare:
1819 – 1838 Lovisa Hildebrandsson Arrendator:
1838 1859 Lovisa Hildebrand Arrendator:
1859 - 1866 I. Hildebrands arvingar.
1866 – 1880 C. A. Fehr



Flerohopps Glasbruk 1891-1960

På initiativ av Johan Alfred Jonsson, som var glasslipare, och Frans Gustaf Johansson, som var glasblåsare, undersöktes det om det kunde vara ett alternativ. Augusta Bolander redogjorde med sina söner och sommaren 1891 bestämdes det att ett glasbruk skulle byggas i Flerohopp,
i september satte bygget igång. 5 maj 1892 startade arbetet inne i hyttan. Det som tillverkades var belysningsglas, lampglas, oljehus, kupor, sprängglas och pressglas.
Under åren 1897-1901 inköpte Johan Alfred Jonsson en del gårdar runt omkring bruket och han byggde en villa till sig och sin familj. Det var brukets disponentvilla som revs på 1980-talet.
Under den här tiden byggdes även en del arbetarbostäder till glasbruksarbetarna. Byggnaderna fick namn, som Tallbacken, Solbacken, Mästarbyggningen och Rullan Johan Alfred Jonsson avled 1904 sonen Sture Jonsson tog över efter fadern och drev glasbruket till 1908 då släktes ugnar, som var direkt eldade stoppungar.
Bruket övertogs av ett bolag med Emil Sterner som ledare och de installerade en Iföugn 1909.
Från och med 1913 var Emil Sterner ensam ägare till bruket och drevs då endast under sommaren. På vintern högg glasarbetarna ved i brukets skogar.
Året 1917-1918 låg arbetet nere i 11 månader på grund av konflikt.
Under åren 1918-1920 tillverkades flaskor på bruket, som då arrenderades av ”Johansson på Hjärtsjö”.
Mellan åren 1921 – 1933 arrenderades bruket av Eskil af Ekenstam, som även drev Gadderås glasbruk. Under denna tiden tillverkades glödlampskolvar, som var ett enmansarbete med ackord, men det tillverkades också en del fin slipad kristall. Det var en del konflikter på arbetsfronten under dessa år, en var 1921 och under hela 1923 låg arbetet nere.
Först den 13 april 1924 återupptogs arbetet, då även en del glasarbetare från ett glasbruk, som Ekenstam hade i Stockolm och lagt ner, flyttade till Flerohopp.
Tyvärr klarade inte Ekenstam att driva både Flerohopp och Gadderås glasbruk utan Flerohopps glasbruk gick i konkurs 1933. De från Stockholm inflyttade glasarbetarna påverkade dialekten i samhället.


1934 övertogs driften av glasbruket av Håkan Sterner, son till Emil Sterner, och hans syskon. Under den här tiden tillverkades det lampkolvar, som exporterades till England, termosglas, ampuller till syrabehållare och tidvis hushållsglas. Under början av 1950-talet experimenterades det en del med värmehärdigt glas, så kallat hård glas. Det var tänkt att bli framtiden för bruket, men på grund av problem med smältningen och för dyra produktionskostnader blev det inget av de planerna.
Dessutom började maskinell framställning av lampkolvar att konkurrera. Produktionen gick ner och i slutet av februari 1960 lades Flerohopps Glasbruk ner. Glasbruksbyggnaderna ägdes då utav Kährs och användes sporadiskt till lager.
Hyttan revs 1979, sliperiet revs och disponentvillan revs på 1980-talet. Med det var bruksepoken i Flerohopp över.

Additional Hints (No hints available.)