Skår är idag namnet på en stadsdel i Göteborg. Men innan dagens villa och radhusbebyggelse byggdes fanns det en gård, ibland kallad by nära koordinaterna för denna cache. Områdets äldsta hus ser du från cachegömman, det är ett för trakten typiskt 1700-tals hus.
Skår hittar man i skriftliga dokument från och med 1496 (Skor), namnet betyder helt enkelt skåra eller inskärning i marken. År 1496 omnämns Skår i ett möte då en av bönderna på gården var med och vittnade i frågan om gränsdragningen mot Danmark och frågan om vilket land som Vinga skulle tillhöra.
Skårs by bestod av två gårdar, större än så var sällan byarna i denna trakt! Redan i de äldsta jordeböckerna från 1500-talet omnämns två gårdar, nr 1 Västergården och nr 2 Östergården, båda var skattegårdar. Under 1700-tales läggs allt mer av Västergården under Östergården som blir den dominerande gården i byn.
År 1735 köptes Östergården av Samuel Schutz från Göteborg. Han anlade ett kattuntryckeri (alltså en anläggning för att trycka mönster på bomullstextilier). Det var den första industriella anläggningen utmed Mölndalsån.
På 1730- och 1740-talet ägdes gården av murmästare Lindner med hustru, de hade ett ende barn, Betty. När föräldrarna avlidit fick hon ärva gården, endast 15 år gammal. Hon lyckades behålla gården och var en av de driftigaste gårdsägarna kring Delsjöområdet. När man läser protokollen som upprättades i samband med det laga skiftet av utmarken (idag Delsjöområdet) ser man tydligt att hon inte lät sig luras eller styras i spelet om de bästa bitarna. Tyvärr har hennes eftermäle blivit de skrönor som berättades om hennes ålderdom. Då sägs hon ha blivit så snål att hon inte unnade sig mat, dryck eller nya kläder. Hon lär ha levt sina sista år i smuts, ensamhet och elände samtidigt som det fanns högvis av pengar och guld i huset. Något som bevisligen är felaktigt då hon sedan 1859 hade varit bosatt i Göteborg och knappt besökt Skår på tjugo år! När hon dog år 1881 var det avlägsna släktingar i Tyskland som fick förmögenheten, som var på 2,4 miljoner. Det sägs ännu finnas en förmögenhet nedgrävd på Skårs ägor, men den lär du inte hitta när du letar efter cachen!
En ny storhetstid fick gården när bryggaren J.W. Lyckholm köpte området. Under 1890-talet övertog Melcher Lyckholm hela Skår och var liksom sin bror bryggare. Under de båda brödernas tid som ägare byggdes gården ut med stora ladugårdar och stall, arbetarbostäder och många andra anläggningar. Det var först år 1930 som gården såldes till Göteborgs stad för 1 250 000 kronor, därefter började omvandlandet av gården till en modern stadsdel.
Denna cache är en del av en serie (utan final cache) av burkar som berättar om gårdar och byar kring Delsjöområdet. I skrivande stund har följande publicerats:
Fräntorps Wäder-qwarn
Torpa by
Kärralunds lusthus
Stora Torp (min mest välbesökta cache!)
Skår (denna cache)
Källor:
Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. II. Ortnamnen på Göteborgs stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. Andra häftet. Göteborg 1927.
Stenström, F., Örgryte genom tiderna. En minnesbok del i och II. Göteborg 1920 / 1924.
Wilhelmsson, S.A., Örgrytegårdar samt några Göteborgslanderier. (opublic. manus).