Välkommen till Kåsjörundan!
Större delen av vandringen rör sig på utmarker som tillhört Öjersjö by, det kan då vara intressant att veta lite mer om byn och dess gårdar. Cachen ligger på Gökegårdens ägor och gårdsbyggnaderna låg några hundra meter söder om den punkt där du nu står.
Namnet Öjersjö består av mansnamnet Öjar och ryd – alltså röjning. Kanske skedde här en nyodling någon gång under medeltiden. Det tidigaste kända medeltida dokumenten som berättar om närområdet till byn på 1300-talet omnämner inte något Öjersjö, det är möjligt att Öjar började med sin nyodling under senmedeltiden.
Öjersjö by omnämns första gången på 1530-talet, då skrevs namnet som Öiersridtt. Det är sammansatt av person namnet Öjar samt av ryd som betyder at man röjt mark i skogen. gradvis kom sedan namnet att förändras till Öjerse och under 1570-talet till Öiersiö.
Anledningen till att Öjersjö omnämns i handlingarna år 1530 var att det uppkommit en tvist kring äganderätten av två gårdar i byn. Det var Mons öfferskearare* som hävdade att hans bror tagit jord som kronojord av slottsherren på Älfsborg Anders Hansson herr herr Måns Bryntesson. Domstolens utslag blev att gårdarna tilldömdes Anders i Ugglum. Några år senare återkom frågan när häradshövdigen Jon Småsven höll ting i Öjersjö. Slottsfogden Söffrin Kull på Älvfsborg krävde då rätten till gårdarna som påstods ligga under slottet. Men med en tolvmannaed styrkte Anders sin äganderätt. Tvisten pågick sedan fram till 1545 då den slutligen avgjordes i Anders favör.
Byn Öjersjö bestod av följande gårdar:
- Brasegården.
- Gökegården.
- Hallegården.
- Mölnelyckegården
- Ramsjögården eller Ramsegården
- Storegården.
Gårdarna i byn kommer att få egna undersidor till denna om byn.
Gårdarna i byn låg utspridda utmed byvägen genom området som går mellan Partille och Landvetter, kallad “landsvägen”. Idag har vägarna gjorts om helt i området och det krävs god lokalkännedom för att kunna följa den gamla vägen. Lyckas man följa den och pricka in var de gamla gårdarna låg inser man snart att alla gårdar låg tätt inpå vägen och det är troligt att den har haft en och samma sträckning under mycket lång tid. Alla gårdar låg alltså mellan vägen och utmarken. Därmed behövdes inte någon fägata till betesmarken, djuren släpptes direkt ut på bete från respektive gård.
I Öjersjö levde man i en blandekonomi där jordbruket inte ensamt kunde ge hela försörjningen. I medeltal hade varje gård endast 4,5 hektar jord. Under äldre tid omtalas att invånarna sålde ved och trädgårdsprodukter inne i Göteborg. Under 1900-talet tillkom andra typer av verksamheter, mest spektakulär är nog ingenjör Johanssons ammunitionsfabrik för patroner till mausergevär. Dessutom förekom tillverkningar av mastringar till segelfartyg och upptagning av is vintertid. Att ta upp och förvara is var en lukrativ verksamhet innan genombrottet för moderna kyl- och frysanläggningar i hemmen.
Öjersjö skola, uppförd 1887. Foto: Per Hallén 2011.
En av de byggnader som är bevarade utmed den gamla vägen är skolan. Den byggdes 1887, bönderna hade upplåtit marken för att den skulle kunna placeras mitt i byn. Skolan var vid den tiden även bostad åt läraren, hon fick ett rum och kök i huset. Genom att låta småskolebarnen och folkskolebarnen gå växelvis varannan dag kunde huset utnyttjas maximalt. Men det skulle snart visa sig att denna skola var väl liten i förhållande till behovet. Redan 1934 lades skolan ned och barnen fick börja åka komunal skolskuts ned till Partille och Kyrkskolan.
Idag används skolan av Partille hembygdsförening som har ett skolmuseum i lokalerna.
Under 1920-talet började en del av jordägarna att stycka av mark och sälja till sommargäster. På sikt skulle detta helt förändra områdets karaktär. Under 1970-talet hade sommarstugorna hunnit bli hela 500 till antalet och en del omvandlades till permanentboende.
Under de senaste decennierna har området förändrats i snabb takt över tusen nya lägenheter har byggts, både flerfamiljshus och villor har uppförts samt ett nytt “centrum”, vägarna har lagts om. Den som inte besökt området de senaste tjugo åren skulle säkert ha mycket svårt att känna igen sig vid ett återbesök! Utbyggnaden är långtifrån avslutad, nyligen vann planen för norra Hultet laga kraft och området kan bebyggas med omkring 50 nya hus. Arbeten med vatten och avlopp samt nya vägar beräknas vara klara till sommaren 2012.
*En överskärare var en man som överskar tyg, alltså gav ett ruggit tyg en slät och glänsande yta
Mer att läsa:
Bergendahl, Erik. Partille krönika. Partille 1920.
Centergarn, Ulla. Etnologisk undersökning Öjersjö by. Partille 1985.
Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län I. Ortnamnen i Sävedals härad jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. Göteborg 1923.