Kålltorps by
År 1496 omnämns åbo Helighae (Helge) Naerendsson i Kolletorp i ett dombrev tillsammans med flera andra bönder i Örgryte socken. I dombrevet får man endast veta att gårdens / byns namn, inget om själva Kålltorp. Drygt femtio år senare började jordeböcker föras över gårdarna i stora delar av landet, från den tiden finns något mer regelbunden information om byn. I 1550 års jordebok noteras det att Kålltorps by bestod av två gårdar, över- och nedergården. Från och med 1560-talet låg övergården under granngården Kärra som i sin tur kontrollerades av Sten Eriksson Leijonhufvud, en av de mest betydande adelssläkterna i landet vid den tiden.
Det är vid Kålltorps övergård som cachen är placerad, låt dig inte luras av gatunamnet nära cachen – ”Nedergårdsgatan”, den är döpt efter gården som mycket riktigt låg en bit bort på Nedergårdsgatan, strax efter den lilla stugan närmast Kålltorps sjukhem, den var förr röd men numera vit till färgen! Det finns även en liten gångväg som kallas ”Övergårdsstigen”, men den har inget med Övergårdens läge att göra, även om det ibland kan framstå på det sättet i en del böcker om östra Göteborg.
Cachen är placerad nästan vid gaveln av det gamla boningshuset. Byggnaden har en hög ålder och är från mitten av 1700-talet, kanske ännu äldre. Gårdens ekonomibyggnader bildade i äldre tid en sluten fyrkant, det fanns dessutom ytterligare ett boningshus då Övergården, liksom Nedergården hyste flera familjer. Nere vid parkeringsplatsen för sjukhem och daghem låg gårdens spannmålsmagasin, en stor byggnad som stod på höga stenpelare för att minska risken för angrepp från råttor och möss samt skydda säden från väta.
Gårdarna i byn har ägts av många betydelsefulla personer genom de senaste århundradena. Den mest kända är utan tvekan Sahlgren, men han var givetvis inte bosatt på gården utan tog endast in avgifterna, räntan från bönderna som brukade jorden här.
Under 1800-talet utvecklades gården påtagligt när båda gårdarna slogs samman till en enhet. Jordbruksmarken omfattade då nästan hela stadsdelen Kålltorp förutom ett område närmast Härlanda området. Dessutom hade gården stora utmarker som stärkte sig hela vägen upp mot Delsjöarna.
Under Pontus Virgins tid som ägare blev gården även bostad åt honom och hans familj (därför heter gatan upp mot gården Virginsgatan). Han var en inflytelserik person i både Göteborg och Örgryte socken. Men Virgins affärsintressen kan spåras inom många verksamheter. Det gigantiska (privata) järnvägsprojektet mellan Falun och Götborg var till exempel ett affärsprojekt han var inblandad i.
Efter Virgins död 1898 köpte Claes Silfverstolpe gården, men han blev inte någon långvarig ägare utan hade helt klart redan för första början planerat att kunna sälja gårdens mark. Den snabbt växande staden behövde marker och var allt mer villig att köpa gårdar i socknar utanför stadsgränsen. 1903 uppenbarade sig en perfekt möjlighet att sälja gården då staden behövde uppföra ett sjukhus för lungsjuka. Kålltorp köptes av staden och Renströmska sjukhuset kunde uppföras efter att staden fått en stor donation.
Några årtionden senare tog bostadsbyggandet fart på de gamla åker och ängsmarkerna. Idag kan det vara svårt att föreställa sig att jorden i villornas trädgårdar för knappt hundra år sedan gav rika spannmålsskördar.
Denna cache är en del av en serie (utan final cache) av burkar som berättar om gårdar och byar kring Delsjöområdet. I skrivande stund har följande publicerats:
Fräntorps Wäder-qwarn
Torpa by
Kärralunds lusthus
Stora Torp
Skår
Kålltorps by