F.D. Kalkbrottet i Bjärsjölagård EarthCache
F.D. Kalkbrottet i Bjärsjölagård
-
Difficulty:
-
-
Terrain:
-
Size: 
(other)
Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions
in our disclaimer.
Celebrating the 10th Anniversary of the EarthCache!
[SWE] Earthcache - Före detta kalkstenbrottet i Bjärsjölagård. Ta med din kamera. Tänk på att ta ansvar för djur och natur - inte störa, inte förstöra. Ta inte med några fossiler hem!
[ENG] Earthcache - Former Lime-quarry in Bjärsjölagård. Bring your camera. Think about taking care of nature and wildlife - don't disturb, don't destroy. Don't bring any fossils with you home!
Bjärsjölagård Kalkbrott - Mårten Sjöbeck 1935
[SWE] OBS! Detta är en earth-cache. Det finns alltså ingen behållare på platsen, utan den loggas genom att utföra uppgiften nedan och eventuellt också ta ett foto med dig och/eller din GPS. Svaren mailas sedan till mig, skriv inte svaren i loggen!! Om så skulle vara fallet raderas loggen. Det går bra att logga innan ni fått ett godkännande, skulle det vara några problem hör jag av mig. Observera att när ni väl har loggat cachen här på sidan så vill jag gärna ha svar inom en vecka om ni inte redan har mailat mig svaren.
Det är möjligt att komma och logga året runt, men för optimal upplevelse rekommenderar jag en visit i "torrperioder" samt under vår, sommar eller tidig höst.
Kalkbrottet
Några hundra meter SO om Bjärsjölagård Slott ligger ett före detta kalkbrott. Kalkbrytning började redan på medeltiden, då användes kalkstenen till de många kyrkbyggena. I samband med industrialiseringen blev kalkproduceringen mer storskalig. Kalkbrytningen upphörde helt på 1940-talet så numera är kalkbrottet nedlagt.
Kalksten
Kalksten är bergarter som till största delen består av mineralen kalkspat. Det är en sedimentär bergart och bildas genom att lösa sediment pressas ihop och cementeras. Just kalksten bildas genom att kalkslam och skal från olika havsdjur avsätts. Därför är kalksten ofta rik på fossil. Kalkstenen i Bjärsjölagårds Kalkbrott avsattes under Silur för cirka 420 miljoner år sedan. Under den här geologiska perioden låg Sverige ganska nära ekvatorn. Det fanns ännu inga landdjur utan endast enkla fiskar och växter i havet. När djuren dog bäddades deras hårdare delar (skal och skelett) in i bottenslammet, varefter de förstenades - fossiler bildades. Genom att studera lagren och fossilerna kan man konstatera att klimatet som rådde i det som skulle bli dagens Sverige var tropiskt eller subtropiskt, och miljön var ett grunt tropiskt hav.
Fossiler
Ett urval av de vanligast förekommande fossilerna i Bjärsjölagårds Kalkbrott.
Crinoidéer: Sjöliljor
Foto: John Charlton, Kansas Geological Survey
Sjöliljor, Crinoidea, är en klass av vattenlevande djur. Kroppen är bägarliknande och har oftast ett skaft som hos fastsittande sjöliljor har vuxit fast i en klippa eller liknande. Det leder till att de ser ut mer som en växt än ett djur. Fossiler av sjöliljor finns i ett stort antal men det är för det mesta bara stjälken som är kvar som fossil, det är mycket ovanligt att hitta blomman.
Tentakulitider:
Foto: Mark A. Wilson (Department of Geology, The College of Wooster)
Tentakulitider är en fossil djurklass som levde för ca 490-370 miljoner år sedan. Dessa var marina och levde troligen på botten där de byggde upp ett långsträckt kalkskal med svagt konisk form. Huruvida Tentakulitider är besläktade med andra djurgrupper är inte kartlagt. Fossilen finns normalt i stora mängder.
Tabulata:
Foto: Mark A. Wilson (Department of Geology, The College of Wooster)
Tabulater är en numera utdöd ordning av kolonibildande koralldjur. Dessa bidrog till att bland annat rev på Gotland byggdes upp. Fossiler varierar i storlek från någon cm till 10-tals cm. Man har hittat ungefär 300 arter och här i Bjärsjölagård finns bland annat fossiler av Favosites (bild) och Cyathophyllum
Brachiopoder: Armfotingar
Foto: John Charlton, Kansas Geological Survey
Armfotingar är djur som till det yttre liknar en mussla, men det finns flera skillnader. För det första är armfotingarnas två skal olika stora och därför inte symmetriska till skillnad från musslornas skal som är lika stora. En annan viktig skillnad är att de fångar föda med hjälp av en lofofor som filtrerar vattnet efter föda. Musslor suger istället in födan. Som fasthållningsorgan har armfotingar en så kallad pedikel med vilken den kan hålla sig fast på en bergvägg eller gräva ner sig i sanden. Fossil av armfotingar är mycket vanliga och av dem återfinner man ofta arten Atrypa reticularis. Brachiopoder är vanliga som fossil i den lagrade kalk- och märgelstenen. Storlek: Normalt mellan 1-5 cm, både större och mindre finns.
Uppgifter:
För att få logga ska du:
1. Gå till waypoint Q1. Med hjälp av cachebeskrivningen, vilken fossil skulle du säga är "dominerande" i bergväggen eller i stenarna nedanför, det vill säga vilken sorts fossil finns det mest av?
2. Svara på frågan vad används kalksten mer till?
3. Ge svar på under vilken tidsperiod kalkindustrin hade sin blomstringstid enligt skylten (Q3) - se tidslinjen (ett ord).
4. Ta reda på vad det är för struktur, byggd av människan, som man hittar vid waypoint Q4.
Skicka svaret på frågorna, helst tillsammans med en bild till mig (inget krav på bilden). Inga svar i loggen!!
[ENG] N.B.! This is an earth-cache. Therefore, there is no container on location. Instead you log it by doing the task and maybe also take a photo with you and/or your GPS. Then you mail the answers to me, do not post them in the log!! If that's the case, I will erase the log. It's OK to log the cache before I say so, if there's a problem I'll be in touch.
--English translation made if asked for--
Counting since 6 January 2014
Additional Hints
(No hints available.)