Skip to content

<

Storkällan (SOS 14)

A cache by mtekla Send Message to Owner Message this owner
Hidden : 08/30/2014
Difficulty:
3.5 out of 5
Terrain:
2.5 out of 5

Size: Size:   other (other)

Join now to view geocache location details. It's free!

Watch

How Geocaching Works

Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions in our disclaimer.

Geocache Description:


Storkällan

Storkällan ligger på Ältabergs östra sluttning som bildades när den senaste inlandsisen höll på att smälta för omkring 12000 år sedan. En kallare period medförde att issmältningen avstannade under några hundra år och då låg iskanten i stort sett stilla. Vatten strömmade ut ur isen och förde med sig stora mängder isälvssediment för platsen för Storkällan. Således ansamlades stora mängder isälvsmaterial längs med iskanten och det är så Storkällan omgivande mark är uppbyggt. Storkällan ligger i kanten mot ett torv område.

Det finns väldigt lite information om den historiska platsen eller vad grunden till namnet kommer ifrån. Storkällan var känd tidigare innan 1981-09-10, då Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) observerades och dokumenterades källan första gången. Man kan gissa att det funnits lokal kännedom om platsen betydligt längre tillbaka i tiden, eftersom den har gett namn till det närliggande kapell och begravningsplats som invigdes redan 1970.

Vid en första anblick så kan Storkällan lätt misstas för ett vanligt kärr i skogen, och platsen kan verka ointressant. Men när man börjar undersöka platsen så blir den mer och mer spännande.

För att till fullo uppskatta platsen och källan så måste man vända sig till geovetenskapen och dess olika ämnesområden.

Geodesi

Vi kommer inte gå djupare in i detta geovetenskapliga ämne som i korthet handlar om jordens form. Viktig data som är intressant och samlas in inom geodesi är bland annat GPS koordinater och höjd över havet. Ett intresse som delas av oss geocachare.

Storkällan ligger på de angivna koordinaterna, här ovan för.

Kvartärgeologi, Jordartsgeologi och Geomorfologi

Gemensamt för dessa geovetenskapliga ämnesområden är att de bland annat studerar de senaste istiden eller effekterna av denna.

Storkällan uppstod under den senaste istiden Weichsel. Den hade sin början för cirka 115 000 år sedan och hade sin största utbredning för cirka 20 000 år sedan då den täckte Skandinaviska halvön, stora delar av Danmark, Finland. västra Ryssland, Baltikum och norra Tyskland. För 20 000 år sedan började klimatet bli mildare och isen började dra sig tillbaka, till en början med ungefär 50m/år med sedan allt snabbare. För 11 000 år sedan var iskanten i höjd med Uppland och för ca 8500 år var all is bortsmält från Skandinavien. Under isens framryckning ryckte den med sig allt löst material som äldre jordarter, växter och lösa bergarter. Den slipade också urberget genom grus och sten som låg i dess bottenskikt. När isen smälte och drog sig tillbaka norrut lämnades det material den fört med sig. Den jordart som bildades var på platsen för Storkällan var isälvsmaterial.

Storkällans mark är väl sorterat eftersom smältvatten från isen skapade isälvar som gick i tunnlar genom isen. De lösa jordlager som skapades på det här sättet kallas glaciala sediment. De avlagringar som skapats efter inlandsisens avsmältning kallas således postglaciala sediment. Isälvssedimenten avsattes såväl under som framför den yttre delen av inlandsisen. Källans geologiskmiljö är isälvssediment är i jämförelse med morän väl sorterad med avseende på kornstorlek.

När klimatet åter blev varmare satte issmältningen fart på nytt. För ca 10000 år sedan, i samband med landhöjningen, höjde sig landet upp över Yoldiahavets yta. Den fortsatta landhöjningen gjorde att det uppkom en landbrygga som bröt kontakten med havet, och på så vis bildades den stora insjön Ancylussjön. För ca 8000 år sedan höjde sig sedan Storkällan över Ancylussjöns yta.

Tack vare de optimala geologiska egenskaperna som skapades efter istiden, så ligger här idag Storkällan. Detta beskrivs närmre under nästa ämnesområde.

Hydrologi, Hydrogeologi och Limnologi

Dessa tre geovetenskapliga ämnesområden studerar kortfattat vatten. Hydrologi handlar om vattnets kretslopp, hydrogeologi grundvattnet, dess förekomst, egenskaper och rörelse. Inom Limnologi studerar man inlandsvatten, framför allt sötvatten. Limnologi intresserar sig för de kemiska, fysikaliska, geologiska, hydrologiska, biologiska och ekologiska aspekterna av inlandsvatten

Källan mynnar ut i botten på sluttning från begravningsplatsen samlas upp i en liten göl ca 5 x 15m i N - S riktning. Vid SGU undersökning 1981 var pH värde 7,05 och konduktivitet 50 mS/m.

Man kan enkelt konstatera att Konduktiviteten är högre i Storkällan (50 mS/m) än grannkällan Sandakällan (11 mS/m), men Sandakällan har ett lägre pH 6.

Konuktiviteten i sötvatten brukar ligga under 100 mS/m

Konduktiviteten i vatten ger en indikation på framförallt salthalten i vattnet men även kalcium, kväve, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat, fosfor och vätekarbonat.

Ledningsförmågan (konuktiviteten) i älvar och vattendrag bestäms även av geologin i området. Strömmar som flyter genom granitisk berggrund områden har låg ledningsförmåga eftersom granit består av inert material som inte jonisera vid kontakt med vatten. Vatten som rinner genom områden med lera marken har en högre konduktivitet på grund av förekomsten av material som jonisera vid kontakt med vatten. Samma faktorer påverkar underjordiska grundvatten. Föroreningar påverkar ledningsförmåga. Det man inte vet är om den förhöjda ledningsförmågan beror på lera eller föroreningar (Krematoriet).

Storkällan är även källflöde till Fnyskbäcken som är ett biflöde till Tyresån som är ett sjösystem som är 221 km2 stort. Fnyskbäcken tar även emot förorenat dagvatten från närliggande industiområden.

Diket rinner sedan genom Tyresö fram till den anlagda dagvattenanläggningen Kolardammarna där det renas och sedan vidare genom Tyresåns sjösystem innan det når havet, se karta nedan.

När inlandsisen smälte bildades stora mängder vatten som bildade isälvar vilka forsade fram på, i och under isen. Dessa jättelika isälvar följde ofta dalgångarna i berggrunden. Det strömmande vattnet i isälvarna tog med sig löst material, stenar, grus, sand med mera, när det forsade fram. När vattnet närmade sig iskanten minskade strömhastigheten och vattnets transportförmåga. Materialet sjönk till botten och avsattes som isälvssediment.

Materialet i isälvsavlagringarna används ofta till olika typer av byggnationer. I tätbebyggda områden har dessa avlagringar därför i stor utsträckning brutits ut.

Isälvsavlagringar är viktiga som naturliga reningsverk och magasin för vårt dricksvatten. Därför är det viktigt att skydda dessa avlagringar från alltför omfattande exploatering. Idag försöker samhället styra om till ökad användning av andra material, till exempel krossat berg – detta för att skydda isälvsavlagringarna som på många platser utgör viktiga grundvattenmagasin.

Bakgrund

En källa är en plats där grundvatten tränger fram ur marken. Det finns många typer av källor, gemensamt för dem alla är att grundvatten av någon anledning tränger upp ur marken. För att detta ska hända måste ett grundvattenbildande område i närheten ligga på högre höjd och marken vara skiktad i vattenförande och vattentäta lager. Storkällan ligger i botten på en flack sluttning.

Definition av källa

Den första meningen nedan är själva definitionen.

En källa är ett koncentrerat utflöde av grundvatten ur jord eller berg och som vanligen bildar en liten vattensamling med avrinning.

Utflöde kan förekomma i en enda punkt eller i flera punkter. Koncentrerat utflöde står i motsats till diffust utflöde som sker över en yta.

I snäv bemärkelse utgör varje enskilt utflöde en källa. I vid bemärkelse omfattar en källa alla nära varandra liggande utflöden i samma topografiska och geologiska miljö. Ofta är det svårt att se själva utflödet av vatten; ibland ser man först nedströms källan att denna flödar.

Grundvatten är det vatten som finns under markytan i den s k mättade zonen, dvs där alla porer och hålrum är fyllda med vatten. Grundvattnet har fått sin karaktär nere i jorden eller berggrunden. Detta gäller främst temperaturen och innehållet av lösta ämnen.

Ur jord eller berg innebär att vattnet flödar ut på jord- eller bergytan, antingen till fria luften eller i vatten. En källa kan således också mynna under vattenytan i en sjö, i ett vattendrag eller i havet.

Källans mest framträdande del är ofta en liten vattensamling i en grop i marken, som kan vara skapad av det utflödande vattnets erosion. I källor som utnyttjats som vattentäkter har gropen ofta fördjupats till en brunn eller byggts ut till en damm

Avrinning innebär att källan flödar under en stor del av året. Tillfälliga flöden, t ex i sprick- eller grottmynningar i karstområden till följd av intensiva regn eller kraftig snösmältning, räknas sålunda inte som källor.

Temperatur

Några meter ner i marken råder alltid ungefär den temperatur som är genomsnittstemperaturen över året ovanför markytan.

Just därför kan det vara intressant att mäta temperaturen i en källa, det ger en indikation från vilket djup vattnet härstammar, bergtemperaturen ligger någon grad högre, men följer luftens årsmedeltemp rätt bra.

Man brukar lite slarvigt säga att bergets orörda temp ligger på ca 2-10°C beroende på var i landet man befinner sig.

Källor uppstår

Källornas vatten kommer från den ur atmosfären fallna nederbörden. Av denna tränger nämligen en del vatten ner till större eller mindre djup i de lösa jordavlagringarna, i vattengenomsläppande berglager eller i bergens sprickor. Träffar vattnet därvid något tätt och ogenomsläppande lager, till exempel ett lerlager eller lerskifferlager eller själva urberggrunden, så söker sig vattnet längs denna till ständigt lägre punkter. Vid foten av höjder och backsluttningar uppstår därför inte sällan källor.

Under vissa förhållanden kan vattentrycket under det ogenomträngliga lerlagret vara så stort att om man borrar genom lagret så pressas vattnet med kraft upp till eller över markens yta, och en så kallad artesisk källa uppstår. Exempel på en sådan artesisk källa är Springkällan i Rättvik, som ger en vattenstråle på ungefär 4 meters höjd.

Man skiljer mellan kalla och varma källor. Kallkällorna, som är den enda förekommande källtypen i Sverige, har i allmänhet en temperatur av mellan +3 och +10 °C, och deras vatten anses komma från 3–15 meters djup under jordytan, dit varken sommarvärmens eller vinterköldens inverkan kan nå. Varma källor däremot anses härstamma från så stort djup, att vattnet genom påverkan från den inre jordvärmen eller från vulkanisk värme fått en hög temperatur, som ibland närmar sig vattnets kokpunkt. Exempel på sådana källor finns på Island.

Kallkällor finns ganska allmänt i Sverige. Ler-, grus- och sandlager förekommer på många platser i olika lagerbildningar. Vattnet rinner vanligtvis upp till markens yta, men springkällor (artesiskt brunnar) är inte så vanligt. Många källor kan uppvisa betydande vattenflöden, i synnerhet sådana som rinner fram ur eller i närheten av rullstensåsar.

Under sin transport genom sand- eller gruslagren blir grundvatten filtrerat och renat från slam och organiska partiklar. Den ibland långa transporten gör att vattnet hinner lösa upp en liten mängd mineralämnen (huvudsakligen järn och kalk), som förenar sig med vattnets kolsyra. De gör att vattnet kan börja bubbla. Källvattnet blir därvid vad man kallar, "hårt", till skillnad från sjövatten, som är mera "mjukt". Men de upplösta mineralämnena (salterna) är i mängd i allmänhet ytterst obetydliga, omkring 0,5 gram på 10 000 gram vatten. Är mängden större, vilket även tydligt påverkar smaken, får källan namn av mineralkälla, hälsokälla eller hälsobrunn. Sådana källor är dels kalla, dels varma och vattnet i dessa källor varierar alltefter de mineraliska och gasartade beståndsdelarnas beskaffenhet.

Källa 1: Grundvattenbrunn

Grundvattenbrunn innebär att ett hål eller rör i marken så djupt ner i marken att det når akvifären.De geologiska förhållandena illustreras i figur 1.

Källa 2: Flödes eller skiktkälla

Som stor skillnad för de normala grundvattenbrunnar är flödeskällor där vattnet möter på ett visst djup ett vattentätt skikt. Som namnet antyder, kan vattnet inte passera genom och bygger upp en volym som transporteras på det vattentäta lagret. De geologiska förhållandena illustreras i figur 2.

Källa 3: Artesisk brunn

Ännu mer intressant är de artesiska brunnar. Här, sipprar vattnet in i ett vattengenomträngligt skikt som är inlagt mellan två ogenomträngliga skikt. Om fontänen är nu djupare än avrinningsområdet kan vattnet vid utloppet vara under tryck, så att vattnet kan framträda helt eller delvis ovanför jordens yta. Det kan mycket väl ge upphov till en liten fontän. De geologiska förhållandena illustreras i figur 3.

För att kunna logga cachen skall du svara på följande frågor och du ska ha med termometer och mätkärl.

1. Vilken höjd över havet ligger Storkällan på och hur ligger Storkällan höjdmässigt i relation till sin omgivning?

2. Vad är uppenbar nackdel att ha en grundvattenbrunn för användaren jämfört med en Flödeskälla och Artesiska brunn?

3. Vilken typ av källa är Storkällan, beskriv varför du gör den bedömningen.

4. Vilka spår kan du själv finna efter istiden på denna plats förutom själva källan?

5. Hur mycket vatten kommer från Storkällan, svara i enheten liter/sekund? (För mätning, till exempel, ta en 10 liters hink och mäta hur lång tid fyllningsprocessen tar, en 5 liters hink går också.) Lättas att mäta är ca 90m från gölen längs Fnyskbäcken vid en plankfördämning, se bild.
RÖR INTE CEMENTRÖRET OCH DESS INSTALLATIONER VID KOORDINATERNA

6. Vid vilka koordinater kan du hitta Storkällans göls utlopp till Fnyskbäcken? Alltså den plats där de möts.

7. Mät temperaturen i luften och på vattnet i källan. Skriv det i loggen.

För att logga denna cache skall du först maila CO svar på nedanstående frågor och sedan logga cachen. Vid eventuella fel kontaktas ni av CO, vid väldigt många fel kan loggen raderas och då får ni ett automatisktmeddelande att så har skett.

Det är en vacker tradition att vid loggning att skicka med en bild (Frivilligt) att av dig, din GPS så alla kan följa årstidernas växlingar.

 

Fördämning att mäta flödet vid.


 

 

 

Additional Hints (No hints available.)



Reviewer notes

Use this space to describe your geocache location, container, and how it's hidden to your reviewer. If you've made changes, tell the reviewer what changes you made. The more they know, the easier it is for them to publish your geocache. This note will not be visible to the public when your geocache is published.