Skip to content

<

Gnejs på Vägge hällar

A cache by Coland Send Message to Owner Message this owner
Hidden : 05/09/2015
Difficulty:
2 out of 5
Terrain:
2 out of 5

Size: Size:   other (other)

Join now to view geocache location details. It's free!

Watch

How Geocaching Works

Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions in our disclaimer.

Geocache Description:


Gnejs på Vägge hällar

Vägge hällar

Vägge hällar är en 500 meter lång och 8 meter hög förkastningsbrant i gnejs. Den stupar på sina ställen lodrätt intill skogsvägen men allra tydligast syns den om man följer vägen ett litet stycke norrut. För mer information om förkastningen Vägge hällar samt om förkastningsbranter generellt så titta till EarthCachen: KAK12 - Vägge Hällar Förkastningsbrant, GC3C7XB. Denna EarthCache kommer dock att fokusera på bergarten gnejs som förkastningbranten består utav. Gnejsen här vid förkastningen har förmodligen en ålder på cirka 1 750 till 1 950 miljoner år.

Västmanlands geologi

Västmanlands berggrund består av urberg, som i huvudsak tillhör den mellansvenska leptitformationen. Den har sitt huvudområde i landskapets västra delar och består av en undre del av eruptiva bergarter med inslag av järnmalmer och kalkstenar. En övre del består av sedimentära bergarter som lerskiffrar och gråvackor. I den nordvästra delen som utgör en del av Bergslagen, fanns områden med järnmalmsbrytning i bland annat Dalkarlsberg, Riddarhyttan, Norberg, Striberg, Stråssa med mera. I leptitformationen finns sulfidmalmer med ädla metaller och kalksten till exempel vid Sala. Leptitformationens bergarter har deformerats kraftigt i samband med den svekofenniska orogenesen. Då trängde en stor granitmassa upp, så kallade urgraniter. Dessa har sedermera till stor del förskiffrats och omvandlats till gnejser, som här vid Vägge hällar. Gnejsen här vid Vägge hällar har en ålder på cirka 1 750 till 1 950 miljoner och består inte av ådror av olika mineraler som en del gnejser består av, som till exempel ådergnejs och granatådergnejs.

Gnejs

Gnejs är en metamorf bergart. Gnejs är oftast uppbyggd av mineraler så som fältspat, kvarts och en mindre del glimmer. Färgen på gnejsen beror på de olika mineral som ingår i bergarten. Gnejs skiljer sig från granit då gnejs har en tydlig parallellstruktur. Parallellstrukturen är dels skriffrighet, som har bildats genom att glimmerfjällen är inbördes ordnade parallellt, dels en mer eller mindre regelbunden lagerindelning på grund av att bergarten består utav lagervis ordnade glimmerfattiga och glimmerrika band.

Bildning av gnejs (Gneiss (eng) = gnejs)

Gnejs är en metamorf bergart, det betyder att gnejs har bildats av att en annan ursprunlig bergart har genomgått en omvandling (metamorfos). Den ursprungliga bergarten kan vara en magmatisk bergart (ortognejs) eller en sedimentär bergart (paragnejs). Genom höga tryck och höga temperaturer så kan den ursprungliga bergarten omvandlas till gnejs. Dem flesta av gnejserna i Sverige är exempel på regionalmetamorfa bergarter som har bildats genom att ha blivit utsatta för höga tryck och temperaturer i samband med en bergskedjebildning. Dem regionalmetamorfa gnejserna i Sverige bildades i samband med att den fennoskandiska urbergsskölden bildades.

Gnejsen här vid Vägge hällar har bildats vid förskiffring. Förskiffring är den metamorfa process som parallellorienterar mineralen i en bergart genom riktat tryck och vid temperaturer över 300 °C. Gnejsen är till största del grå och har inte ådror av olika mineraler, som till exempel ådergnejs och granatådergnejs.

Metamorfa bergarter

En metamorf bergart har bildats när en tidigare bergart har genomgått en viss typ av omvandling (metamorfos). Om magmatiska, sedimentära bergarter eller äldre metamorfa bergarter utsätts för höga tryck, höga temperaturer eller en kombination av dessa sker så kan den tidigare bergarten genomgå omvandling. Lösningar och gaser kan också få en bergart att genomgå en omvandling, då den kan förändra dess kemiska sammansättning genom att bortföra och tillföra vissa ämnen. Metamorfa bergarter har genomgått en omvandling av struktur, textur, mineralsammansättning eller en kombination av dessa under kristallina förhållanden då ursprungsmaterialet har smälts ner. Omvandlingen kan ofta upptäckas både kemiskt och utseendemässigt.

Magmatiska bergarter

En magmatisk bergart är en bergart som har bildats genom att magma har stelnat i eller ovanför jordskorpan. Magmatiska bergarter består av kristallina mineral eller glas. Magma innehåller ofta förutom smält bergartsmineral även gaser och kristaller. Bergarter kan inte smälta helt så smältan är alltid partiell. Magma har lägre densitet än materialet i jordskorpan och manteln och stiger därför upp genom litosfären mot jordytan. När magman tar sig genom litosfären så rör den sig oftast en sträcka på mellan 0,3 till 50 meter på ett år. En del magmor, som dem som bildar lamprofyrer och kimberliter kan röra sig så snabbt som 15 meter i sekunden. När magman stelnar och kristalliserar så bildas de magmatiska bergarterna. Det finns flera olika sorters magmatiska bergarter. Ett exempel är magmatiska djupbergarter som bildas när magman långsamt stelnar då den trycks upp mot en svalare sten. Vulkaniska bergarter bildas av snabbt avkylnande magma på eller ytligt under jordytan.

Sedimentära bergarter

Sedimentär bergart är en av de tre övergripande bergartsgrupperna vid sidan av magmatiska och metamorfa bergarter. Sedimentära bergarter förekommer på alla jordens kontinenter, men utgör bara omkring fem procent av jordskorpan eftersom de genom tektonik omvandlas till metamorfa bergarter. Vanliga sedimentära bergarter är kalksten, sandsten och skiffer. Den relativt låga halten av koldioxid i jordens atmosfär beror på att en stor andel kol (genom kolcykeln) finns bundet i kalksten och dolomit. Sedimentära bergarter bildas genom att partiklar som transporterats i vatten eller luft har sedimenterat och därefter cementerats samman genom utfällningar i porerna; även bergarter som bildats på kemisk, biokemisk eller organisk väg genom anrikning eller utfällning.

Mineral

Ett mineral är ett fast oorganiskt ämne som förekommer i naturen och är definierat genom sin kemiska sammansättning och kristallstruktur. Med dessa villkor uppfyllda finns en serie fysiska egenskaper som kan användas för att identifiera ett specifikt mineral. Ett eller flera mineral bildar tillsammans en bergart. När ett mineral, ur ekonomisk synvinkel, är brytvärt för framställning av metall, kallas det för malm. Några vanliga mineraler, och färger som de ger bergarter, är: kvarts (grå), kalifältspat (vit eller rosa), plagioklas (vit) och biotit (svart).

EarthCachen

För att få logga denna EarthCache som hittad så måste du besöka den nedanstående waypointen då de ovanstående koordinaterna leder till en lämplig parkering. Du ska också svara på de nedanstående frågorna och skicka dina svar till mig via e-post. Skriv inga svar i din logg. Loggar som inte uppfyller dessa krav kommer att raderas.

1. Vad finns det för olika färger av gnejs på förkastningen? Varför tror du att det är flera olika färger?

2. Vilken färg, förutom grå, förekommer mest på förkastningen? Vilka mineral tror du har påverkat gnejsen färger mest??

3. Ser du några ådror av mineral i gnejsen vid platsen?

4. Frivilligt: Ladda upp en bild på dig och/eller din GPS med gnejsen. Detta är helt frivilligt och är inget krav för att få logga.

Additional Hints (No hints available.)



Reviewer notes

Use this space to describe your geocache location, container, and how it's hidden to your reviewer. If you've made changes, tell the reviewer what changes you made. The more they know, the easier it is for them to publish your geocache. This note will not be visible to the public when your geocache is published.