Skip to content

<

Grottan vid Jätturn

A cache by SE81293 Send Message to Owner Message this owner
Hidden : 10/27/2015
Difficulty:
2.5 out of 5
Terrain:
4 out of 5

Size: Size:   other (other)

Join now to view geocache location details. It's free!

Watch

How Geocaching Works

Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions in our disclaimer.

Geocache Description:


Grottan vid Jätturn.




För att ta sig hit kan du parkera utmed väg 50 på angivna kordinater. Därefter får man på eget sätt bege sig ca 3.5 km efter skogsvägar. Tips, ta cykeln med. Det finns andra vägar hit. Bland annat en avstickare från vägen mellan Borlänge och Smedjebacken. Jag har inte provat den vägen själv, så skriver därför inget mer om den här.

På Jätturns södra sida reser sig en bergknalle delvis av urkalksten. Här finns en frodig växtlighet med bland annat tre sällsynta ormbunkar; murruta, grönbräken och fjällhällebräken. I den över 100 år gamla granskogen finns också ädla lövträd som alm och lönn. Så här långt norrut växer de annars bara på gynnsamma platser.

På sjön Jätturns södra strand finns en grotta som har bildats genom vittring i kalkstenen. På 1700-talet skall här ha funnits tre kalkstensgrottor men endast en var stor nog att besökas. På grottans väggar finns ristningar av initialer, varav de äldsta är från 1600-talet. Att idag rista sina initialer är givetvis strängt förbjudet. Jätturngrottan är en av vårt lands äldsta natursevärdigheter. Enligt traditionen skall Engelbrekt, Sten Sture den äldre och drottning Kristina ha besökt grottan.

Vittring

Vittring är en process som på kemisk och/eller mekanisk väg bryter ner bergarter till mindre partiklar som sten, grus och sand. Erosion för sedan bort materialet. Man brukar skilja på två former av vittring, mekanisk vittring och kemisk vittring. Magmatiska bergarter som bildas vid låga temperaturer är vanligen vittringsbeständiga, medan de som bildas vid höga temperaturer är mer känsliga. Hos sedimentära och metamorfa bergarter beror vittringskänsligheten mycket på vad bergarten bildats av. Detta har störst kraft på hösten och våren.

Mekanisk vittring

Mekanisk vittring är en form av vittring där en bergart bryts ned i mindre delar av yttre mekaniska krafter. Mekanisk vittring förändrar därför inte den kemiska sammansättningen hos bergartens mineral, det finns flera typer av mekanisk vittring varav några är frostsprängning, termisk expansion, abrasion och biologisk aktivitet.

Frostsprängning är benämningen på den vittring som sker när vatten i bergets sprickor fryser. Vatten expanderar ungefär nio procent vid frysning och denna expansion ger ett yttryck på sprickans sidor som kan vidga den, när vattnet i sprickan tinar är sprickan större, och vid nästa frostcykel kan den åter vattenfyllas och vidgas mer. Efter ett antal frostcykler kan delar av berget brytas loss helt. Detta är en av dessa yttre krafter. När en bergssida under lång tid utsatts för frostsprängningar bildas en taluskon vid bergssidans fot. En talus är en slänt av vittrat material som brutits loss och fallit ned, de partiklar som brutits loss kan variera kraftigt i storlek, från små korn till stora block. Ju större partiklarna är desto längre ned längs slänten rullar de, därför återfinns grövre material i talusens botten, medan finare material finns längre upp.

Termisk expansion. Berg som värms upp expanderar, och krymper sedan ihop igen när det avkyls. I områden med stora temperaturvariationer under dygnet, såsom öknar bildas spänningar i bergets yttre lager, som kan få lager att spricka av berget. Vittringseffekten från termisk expansion förstärks om det samtidigt förekommer fukt i sprickorna. Termisk expansion kan även benämnas som temperaturvittring, eller solsprängning.

Tryckavlastning innebär att material (berg, jord eller is) försvinner, vilket leder till att trycket på det underliggande berget minskar. Denna avlastning får berget att spricka parallellt med ytan. Tryckavlastning är vanligast hos bergarter bildade under stort tryck, eller när glaciärer retirerar. Intrusiva magmatiska bergarter, som granit, bildas under högt tryck och kan forma plutoner med en högre motståndskraft mot vittring än den bergart den formats i. När dessa eroderar fram kan avlastningssprickorna bli omfattande.

Abrasion kallas den process där en yta utsätts för vind, rinnande vatten eller glaciärer, vilket i sin väg kan föra bort vittrat material. Abrasion genom vindpåverkan kan liknas vid blästring. Vatten slipar en yta och glaciärer som drar fram över en yta spräcker och slipar den. Vanligen är ytor som vittrats genom abrasion mjuka i formen.

Biologisk aktivitet Vittring kan även ske genom biologisk aktivitet: Exempelvis kan rötterna hos växter leta sig ned i sprickor, och vidga dem, en process som kan jämföras och samverka med, frostsprängning ovan. Levande, och förmultnande växter kan också avge syror, som angriper mineral. Detta klassificeras som kemisk vittring, som beskrivs nedan.

Kemisk vittring

Kemisk vittring är en process där en bergart bryts ned genom kemiska reaktioner, främst genom att den utsätts för mer eller mindre aggressiva processer av luft och vatten. Här finns tre sätt på vilket vittring sker. Genom upplösning, oxidation eller hydrolys.

Upplösning. Vattenmolekyler är dipoler, vilket innebär att syresidan har en svag negativ laddning, medan vätesidan har en svag positiv laddning. Denna egenskap gör att rent vatten kan lösa upp en halit, som är koksalt i mineralform. De flesta andra mineral kan emellertid ses som olösliga av rent vatten. Men när vattnet innehåller syra, till exempel kolsyra som bildas när vatten kommer i kontakt med luft, eller svavelsyra i surt regn, kan det bryta ned de allra flesta mineral. Mineralen i magmatiska bergarter som kristalliserar vid hög temperatur, olivin och pyroxen är känsliga, medan kvarts som bildats vid lägre temperaturer är mer beständigt. Kalksten, som huvudsakligen består av mineralet kalcit, kalciumkarbonat är mycket känsligt för vittring med surt vatten. När sprickor i kalksten vidgas genom upplösning kan omfattande karstsystem bildas.

Oxidation är en process där syre upptar elektroner från andra atomer, vanligen järn eller magnesium. Oxidation är en viktig vittringsprocess för mineral med högt innehåll av järn och magnesium, till exempel olivin, pyroxen och hornblände.

Hydrolys. Den vanligaste mineralgruppen silikater bryts i huvudsak ned av hydrolys, som är en reaktion med vätejoner i vatten. Vätejonerna reagerar med, och ersätter andra positiva joner i mineralet. Hydrolys kan ske i rent vatten, eftersom detta innehåller små koncentrationer av vätejoner. Surt vatten innehåller mer högre koncentrationer av vätejoner, och ger därför en kraftigare hydrolys.

Karst

Karst kallas vittringsfenomenet som består av vidare sprickor, skiktfogar och grottsystem, oftast förekommande i kalksten. Namnet karst kommer från bergsplatån Karst i gränstrakterna mellan Slovenien och Italien, och har sedan namngett andra liknande naturbildningar. En karst kan också fungera som en akvifär där grundvatten magasineras. Ofta finns underjordiska floder i karstområden. Karstbildningar utvidgas med tiden genom att olika bergarter sakta löses upp av vatten med lågt pH; först stensalt, sen gips, kalksten och till slut även dolomit.

Inte mycket information står att finna om denna grottan vid Jätturn. Ingen information finns på platsen. Vad som däremot finns på platsen är två roddbåtar med vilka man kan ro över till andra sidan på sjön och in i grottan.

Loggning

För kvalificerad loggning krävs svar på följande uppgifter i ett meddelande till CO, och detta inom rimlig tid från loggdatum. (<2 veckor).

1. Vilken typ av vittring har skapat denna grotta, kemisk eller mekanisk, ange även vittringens subtyp.
2. Uppskatta grottans djup samt grottans höjd och uppskatta dess volym
3. Beskriv grottans textur och färg invändigt


Loggning kan givetvis utföras direkt, men vid uteblivna eller uppenbart felaktiga svar kan loggaren räkna med att få komplettera sina svar. CO förbehåller sig rätten att radera loggor som inte uppfyller kraven för loggning.

Efter att du besökt grottan finns också grillplats och en kolarkoja att besöka. Eller varför inte ta stigen runt sjön.

[Källor: Länsstyrelssen i Dalarna samt Wikipedia]

Additional Hints (No hints available.)



Reviewer notes

Use this space to describe your geocache location, container, and how it's hidden to your reviewer. If you've made changes, tell the reviewer what changes you made. The more they know, the easier it is for them to publish your geocache. This note will not be visible to the public when your geocache is published.