Skip to content

<

Kalksten i Hällekis Stenbrott

A cache by Coland Send Message to Owner Message this owner
Hidden : 06/18/2016
Difficulty:
2 out of 5
Terrain:
1.5 out of 5

Size: Size:   other (other)

Join now to view geocache location details. It's free!

Watch

How Geocaching Works

Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions in our disclaimer.

Geocache Description:


Kalksten i Hällekis Stenbrott

Allmän geologi - Kinnekulle

Kinnekulle är ett av Västergötlands flera platåberg. Den högsta punkten ligger på cirka 306 meter över havet.
Berget består av flera olika lager som består av olika bergarter, den äldsta delen består av cirka 1 500 miljoner år gammalt urberg. Själva Kinnekulle bildades däremot för cirka 520 till 400 miljoner år sedan, vid den tiden så låg området på havsbottnen. Stora mängder av sand, lera, slam och döda växter och djur samlades på havsbotten och under flera miljoner år så pressades de ner och stelnade till slut.
Kinnekulles berglager består av följande (nedifrån och upp): Urberg, Sandsten, Alunskiffer, Kalksten, Lerskiffer och Trapp (diabas). Det går att komma ihåg berglagrens följd genom denna lilla “ramsa”: USA KL Tre.

Kalkstenen och sandstenen har störst utbredning, medan diabasen, som endast utgör toppen av Kinnekulle, har minst utbredning.

De sedimentära lagren har haft en mycket större utbredning tidigare. De har dock nötts bort överallt förutom på Kinnekulle och de andra platåbergen. Orsaken till att Kinnekulle inte har nötts ner är för att berget har ett skyddande lager av diabas högst upp. Diabasen bildades för cirka 280 miljoner år sedan av stelnande magma och är mycket hård.

Under den senaste istiden så har Kinnekulle också påverkats. Berget har formats av inlandsisen, och berget har nötts ner en del.

 

Hällekis Stenbrott

Hällekis är ett storslaget stenbrott där man kan studera kalksten från ett mer än tio miljoner år långt tidsavsnitt som omfattar nästan hela mellanordovicium, dock med väsentliga tidsluckor i lagerföljden. Vid den här tidpunkten hade den Fennoskandiska urbergsskölden rört sig norrut till något varmare klimatzoner om kring 30–40˚S. Depositionen av vittringsmaterial hade
upphört och istället avlagrades kalksediment i det Baltoskandiska havet. Kalkstenen från denna tid skiljer sig dock avsevärt från den typ av kalksten som senare kom att bildas på Gotland och som är rik på fossil av koraller och andra revbyggande organismer. I den ordoviciska kalkstenen här vid Hällekis syns inte ett spår av rev och lagringen är horisontell och utan stor variation. Det beror på att vår kontinent befann sig utanför de varma latituderna, i den varmtempererade zonen, då kalken avsattes. Detta klimat är inte optimalt för bildandet av karbonatsediment. 

Den bästa överblicken av lagerserien i Hällekis får man i stenbrottets sydöstra del där man kan promenera uppåt genom stenbrottet längs en av de gamla transportvägarna. Strax under golvet i stenbrottet finns den graptolitförande Töyenskiffern som först efter lite grävande kan studeras i något av dikena. Därpå upptar den varmt orangeröda Lannakalkstenen (cirka 17 m) merparten av den blottade lagerserien och högväggarna. Den röda färgen återspeglar hematit (järnoxid) som bildats redan vid sedimentens avsättning. Det är i huvudsak Lannakalkstenen man har brutit för cementtillverkning i Hällekis, en industri som varade fram till 1979, och den löper som ett tjockt rött band runt hela Kinnekulle (“undre röd” i lokal terminologi), inte sällan med tecken på mindre täktverksamhet.

Typiskt för Lannakalkstenen är irreguljära diskontinuitetsytor som återkommer med några centimeters mellanrum. De har bildats genom upplösningsprocesser efter att kalken genom cementering, redan innan den övertäcktes, kittats ihop något och bildat en hårdbotten (eng. hardground). Sådana ytor var ur ekologisk synpunkt viktiga för den ordoviciska bottenfaunan. Vissa hårdbottnar är till följd av mineraliseringar mycket särpräglade över stora områden. Så är fallet med “blommiga bladet”, en tät serie fossila hårdbottnar som återfinns vid basen av Lannakalkstenen och som är likartat utbildad även på Öland, i västligaste Ryssland (där motsvarande komplex av hårdbottnar kallas “steklo”) och i Polen.

Ovanpå Lanna, nära toppen av stenbrottet kan man notera ett cirka 1,5 m tjockt och distinkt grått band som löper genom hela stenbrottet. Detta är ett särpräglat skikt som informellt kallas för ”täljstenen” och som mer formellt utgör den basala delen av Holenkalkstenen (“övre röd”). Bortsett från skillnaden i färg skiljer sig täljstenen från under- och ovanliggande kalksten även på att kornstorleken är något större och att den innehåller en rikare bottenfauna samt rikligt med cystoidéer, en grupp utdöda tagghudingar som omfattar bottenlevande former med en klot- eller päronformad kropp omgiven av ett kalkskelett. Dessa “kristall äpplen”, som för det otränade ögat ser högst likartade ut, förs av vissa författare till två arter, Sphaeronites minor, som förekommer i de undre delarna av täljstenen, och S. pomum som förekommer i de övre delarna. De dominerande skalfragmenten i täljstenen kommer från sjöliljor, trilobiter, armfotingar och musselkräftor. Den övre röda delen av Holenkalkstenen påminner mycket om Lannakalkstenen.

I den översta delen av stenbrottet överlagras Holenkalkstenen av Gullhögenformationen. Denna skiljer sig avsevärt från underliggande lager och markerar en viktig miljöförändring i det baltoskandiska havet. Det är en mycket finkorning kalksten som kan kallas slamsten. Ett par centimeter tjocka lager av slamsten med mussliga brottytor mellanlagras av en något kalkig lerskiffer och formationen påminner om likåldriga lager i Oslofältet.

Vid platsen för denna EarthCache så får du en bra överblick över kalkstenslagren i Stenbrottet. Härifrån så kan man se Holenkalkstenen och Lannakalkstenen. Röda kalkstenslager av Lanna och Holenkalksten, färgade av hematit som bildades vid sedimentens avsättning, är varvade med grå kalkstenslager.

EarthCachen

För att få logga denna earthcache så ska du besöka de ovanstående koordinaterna samt svara på de nedanstående frågorna. Skicka dina svar till mig via e-post. Du behöver inte vänta på att jag ska skicka ett svar, om dina svar behöver ändras/förbättras så kontaktar jag dig. Skriv inte dina svar i din logg. Loggar som inte uppfyller dessa krav kommer att raderas.

1. Jämför det undre, tjockare gråa lagret med de röda lagren av kalksten. Hur skiljer de sig åt? Tror du att de är lika motståndskraftiga?

2. Jämför de övre och undre röda lagren (över och under det gråa kalkstenlagret). Hur skiljer de sig åt? 

3. Är alla de mindre kalkstenslagrena lika tjocka? Vad berättar detta om processen som de har skapats under?

4. Frivilligt: Ladda upp en bild på dig och/eller din GPS vid koordinaterna. Detta är helt frivilligt och är inget krav för att få logga.

 

Additional Hints (No hints available.)



Reviewer notes

Use this space to describe your geocache location, container, and how it's hidden to your reviewer. If you've made changes, tell the reviewer what changes you made. The more they know, the easier it is for them to publish your geocache. This note will not be visible to the public when your geocache is published.