Rudöklippan EarthCache

Välkommen till Rudöklippan som ligger i Askövikens naturreservat. Mer information om reservatet hittar du här.

Rudöklippan har alltid varit en naturlig utkiksplats för fågelintresserade. Det finns utmärkta stigar i området och för geocachare finns en fin trail, Rudörundan, som tar dig runt.

Själva klippan består av framförallt av gnejs, som är en typ av metamorf bergart. Den bildades genom omvandling av sedimentära eller magmatiska bergarter, ofta vid höga temperaturer och tryck nere i jordskorpan. Vid metamorfosen kristalliserar mineralen om och nya mineral kan bildas. Genom tryck och rörelser i berget blir mineralkornen ofta parallellt orienterade, vilket ger bergarten en skiffrig struktur.

Gnejsen har en tydlig parallellstruktur och skiljer sig därigenom från graniten. Parallellstrukturen är dels skiffrighet, som uppstått genom att glimmerfjällen är inbördes ordnade parallellt, dels en mer eller mindre regelbunden lagerindelning på grund av att bergarten består av lagervis ordnade glimmerrika och glimmerfattiga band. Parallelstrukturen gör att gnejs låter sig lättare klyvas utefter skiktningen än tvärs denna.

Rudöklippan är av typen rundhäll, som är en sten eller bergkulle som slipats av inlandsisen. Rundhällar är oftast mer eller mindre släta och de är vanliga i Skandinavien. Sidan som varit vänd mot isrörelsen, stötsidan, är oftast flackt rundslipad. Rundhällar skapades då inlandsisens tryck sänkte smältpunkten på isen i botten. Detta gjorde att smältvatten bildades under isen så att isen blev mer instabil och rörlig. Isen började röra sig och slipade under sin färd stötsidan samtidigt som trycket spräckte hällen på läsidan. När smältvatten rann ner i sprickorna och sedan frös till is frostsprängdes hällen och läsidan blev skrovlig.

Isräfflor är spår av glaciärer som bildats på rundhällar. Sten och block som ligger infrusna i glaciärens botten bildar repor i hällen när glaciären förflyttar sig. De ger bland annat information om isens rörelseriktning. Tydligast kan de observeras på av isen slipade nakna hällar i landets skärgårdar, men även på andra håll där inlandsisen dragit fram. Isräfflorna är normalt inte speciellt djupa, vanligtvis som mest ett par centimeter. Det finns dock extrema fall med mycket djupare räfflor.

De talrika isräfflorna i det svenska landskapet bildades framför allt under den senaste nedisningen, Weichsel. Weichsel var den senaste av de fyra stora nedisningarna (istiderna) under Pleistocen. Namnet kommer från det tyskspråkiga namnet, Weichsel, på den flod, Wisła, i Polen dit glaciärens maximala utbredning nådde. Nedisningen sträckte sig vid maximum ända ner till norra Tyskland och täckte hela Skandinavien utom de västra delarna av Jylland som var förbundna med Brittiska öarna via en landbrygga över det som idag är Nordsjön. Weichsel-istiden tog sin början för ungefär 115 000 år sedan och avslutade interglacialen Eem, med avbrott för ett antal interglacialstadier, varav de största kallas Brørup för omkring 100.000 år sedan och Odderade för omkring 80.000 år sedan. Det slutade för 11700 år sedan.

​

Det händer ibland att man kan se isräfflor med lite olika riktning på en och samma häll. Dessa har uppkommit då glaciären vid olika tidsperioder har rört sig i olika riktningar över berget. Det kan skilja tusentals år mellan de olika räfflorna.

Nu är det dags för frågorna:

• Vilken riktning tror du isen har dragit?
• Förklara vilken sida du tror är stötsidan respektive läsidan?
• Går räfflorna ända ner till plan mark, eller finns de bara på toppen av klippan?
• Hur många riktningar på räfflorna kan du se?
• Varför finns det flera riktningar tror du?

Ett nybyggt vindskydd väntar på dig, en perfekt fikaplats. Välkommen.

En bild i din logg är fullständigt frivilligt, men högt uppskattat. Skicka in dina svar till mig här, och om du inte hör något annat är du välkommen att logga ECn som found. Loggar som inte åtföljs av ett meddelande inom rimlig tid kommer att tas bort.

Welcome to Rudöklippan (the Rudö Rock), placed in the Asköviken nature reserve. It is one of Västerås most known natural places for bird-watchers, with a perfect view over the bay. There are many paths in the area and for a geocacher as yourself, one nice trail you can try is Rudörundan.

The rock is mainly built up by gneiss, that is a common distributed type of rock formed by high-grade regional metamorphic processes from pre-existing formations that were originally either igneous or sedimentary rocks. It is often foliated (composed of layers of sheet-like planar structures). The foliations are characterized by alternating darker and lighter colored bands, called "gneissic banding".

Gneissic banding is developed under high temperature and pressure conditions. The minerals are arranged into layers that appear as bands in cross section. The appearance of layers, called compositional banding, occurs because the layers, or bands, are of different composition. The darker bands have relatively more mafic minerals (those containing more magnesium and iron). The lighter bands contain relatively more felsic (silicate minerals, containing more of the lighter elements, such as silicon, oxygen, aluminium, sodium, and potassium).

A stone slab is a big stone or a rock, that has been grinded by the ice many thousands years back during the glacial period. They are common in Scandinavia, often seen in the archipelago, but many, as this rock, could be found in the inland. The side towards the ice movement (the upstream) is often rounded and soft, but on the downstream side coarse stones and material fell down and was covered with dirt, and can be difficult to detect.

Some of the stones frozen in the moving glacier, could, due to the high pressure, create ripples, scratch marks in the rock beneath. These ripples are usually no more than a few centimeters deep, but could in some places be much deeper. The direction of the ripples shows the movement of the ice. In some places the ripples in the rock have diverting directions. The explanation is that the glacier has moved in different directions over a period of thousands of years.

In Sweden, most ripples are from the latest glacial period, Weichsel. It was characterized by a large ice sheet that spread out from the Scandinavian mountains and extended as far as the east coast of Schleswig-Holstein, the March of Brandenburg and Northwest Russia. In Northern Europe it was the youngest of the glacials of the Pleistocene ice age. The preceding warm period in this region was the Eemian interglacial. The last cold period began about 115,000 years ago and ended 11,700 years ago. Its end corresponds with the end of the Pleistocene epoch and start of the Holocene.

Now time for the questions:

• In which direction do you think the glacier has moved?
• Explain where you believe the upstream and downstream sides are?
• Are the ripples placed only on the top of the rock, or all the way down?
• How many directions of the ripples can you see?
• Why do you think there are multiple directions?

A newly built shelter awaits you. A perfect spot for a “fika”. Welcome!

A photo in the log is completely voluntary, but highly appreciated. Please send your answers to me here, and if I have no comments, feel free to log this EC as found. Logs without answers within a reasonable time will be deleted.