DELLENSJÖARNA
Dellensjöarna har bildats efter att en kilometerstor meteorit slog ner här för ca 90 miljoner år sedan. På några sekunder omvandlades meteoritens rörelseenergi till värme genom en enorm explosion. Meteoriten förångades och en stor det av berggrunden smälte omedelbart ner till en flytande massa. Stora mängder fragment kastades ut i omgivningarna och efter några tiotals sekunder hade en krater med 20 km diameter bildats.
Genom forskning under ledning av Docent Herbert Henkel från Kungliga Tekniska Högskolan har meteoritens storlek kunnat fastställas mot bakgrund av kratern storlek, kilometerdjupa sprickbildningar i berggrunden under kratern och det uppslag av materia som uppstod av rekylen vid nerslaget. I nerslagets centrum stänkte berggrunden upp och bildade den landremsa som delar sjöarna. Meteoriten som anses ha varit ca en kilometer stor kan jämföras med Nätterön i Norrdellen som är just en kilometer lång.
Vid nedslaget smälte en stor del av gnejsen och bildade Dellenit. En svart finkornig bergart som blev uppmärksammad under slutet av 1800-talet. Det var statsgeologen Fredrik Svenonius som 1887 gjorden den första geologiska undersökningen av Dellensjöarna. Han fann då en för Nordeuropa sällsynt bergart som liknade en bergart som upptäckts i Anderna i Sydamerika och gav den därför namnet ”Andersit”.
För att slutligen bestämma materialets sammansättning anlitade han geologiprofessorn Waldemar Christoffer Brögger, (1851 – 1940) som bl. a. utförde mikroskopiska undersökningar av andersitprover. Resultatet blev att han uppställde dellenbergarten som typ för en övergångsgrupp mellan andersiter och lipariter och gav den ett eget namn, nämligen Dellenit. Ett viktigt påpekande var att den skilde sig skarpt från våra vanliga ur jordens inre framträngda bergarter.
Dellenit är Hälsinglands landskapssten.
Enstaka stenar kan hittas här och var längs norra stranden på Norrbonäset.
På Hålsjö holme finns stora uppslag av Dellenit. Hela Hålsjöholmen är sedan 1973 ett officiellt naturreservat varför ingen åverkan får göras där och inga stenprover eller liknande får föras därifrån.
Efter många årmiljoner har den tidigare cirkelrunda kratern blivit deformerad. Blockrörelser utmed förkastningar har förskjutet kratern sidor och naturens eroderande krafter har fyllt igen det ursprungliga djupa kraterhålet. Sedan har tyngd och rörelse från vår senaste istids kilometertjocka istäcke, fört ut stora stenar och sandåsar i Dellen och slipat ner dellenkratens ojämnheter
När isen smälte bort för ca 10 000 år sedan blev dellenområdet en stor havsbukt. Strandlinjen låg då ca 250 meter över den nuvarande havsytan. Sedan dess har landskapet höjt sig och gör så ännu med ca 7,5 mm per år. Landhöjningen beror på att jorden varit tillplattad under tusentals år från tyngden av ett enormt istäcke.