Bildkälla: Wikipedia
Varvig glacial lera vid Hågadalen
Hågadalen är ett naturområde i Uppsala. Hågadalen är en sprickdal, som bildades för drygt 200 miljoner år sedan. Dalbottnen är sedimentfylld och dess jordarter bildades under slutskedet av den senaste istiden.
Bildkälla: SGU
Varvig lera
Uppsalatraktens glaciallera har hög kalkhalt (mellan 10-30%) och är tydligt varvig. Kalken kommer från Bottenhavets bergrund och har förts söderut av landis och isälvar. Orsaken till varvigheten är isälvarnas årsrytm med större transport under sommarhalvåret än under vinterhalvåret. Varje varv avspeglar avsättningen under ett år och består av ett ljust sommarskikt, som uppåt övergår i ett tunnare och mörkare vinterskikt. Den mörkare färgen orsakas främst av högre halt organiskt material (plankton och andra organismer) och lägre kalkhalt. Gränsen mellan varven är oftast skarp och betingas av vårflodens plötsliga ankomst.
I en skärning i glacialleran kan man se att de understa varven, som avsattes nära inpå iskanten, är decimetertjocka. Längre upp är de istället centimetertjocka. De översta varven, som blev avsatta när iskanten befann sig många mil bort, är millimetertjocka. Varvtjockleken avtar dock inte helt kontinuerligt utan tunnare och tjockare varv förekommer omväclande. Växlingarna ger oss viktig information om klimatet för cirka 11 000 år sedan. Under varma somrar avsattes tjocka lervarv och under kalla tunna. Genom att räkna och jämföra varvens utseende i skärningar på olika platser kan man beräkna tidsskalan för iskantens reträtt.
Varvig lera utskildes från övriga lertyper 1856 av Hampus von Post, då under namnet "Rödlera". Det han noterade var att lerarterna på slätterna i mellersta och södra Sverige med sin rödbruna färg skilde sig från de yngre lertyperna, som han kallade gråleror. Senare övergick han till namnet Varvig lera, då han noterat att leran bestod av växlande varv av sand och lera.
Gerard de Geer kunde efter att ha studerat dessa leror, lervarvskronologin, 1884 fastslå att lervarven var årsavlagringar bildade under vårfloden i inlandsisens avsmältning. Genom flitiga mätningar av de olika lervarvens tjocklek i början av 1900-talet kunde det årsvisa förloppet i inlandsisens tillbakadragande noggrant kartläggas.
EarthCachen
För att få logga denna EarthCache så måste du besöka de ovanstående koordinaterna samt skicka in svar på frågorna nedan till mig. Du behöver inte vänta på svar från mig, utan det är bara att skicka iväg din logg när du har skickat svaren till mig. Om ni är flera som loggar EarthCachen så räcker det om en person skickar in svar, men skriv vilka nick som är med och loggar. Om inte dessa kravs följs så kan din logg raderas av mig.
Du kan se varvig lera vid startkoordinaterna och vid waypointen, intill det lilla vattendraget.
Frågor:
1. Vilken färg har varven för sommarhalvåret respektive vinterhalvåret? Motivera varför det inte är tvärtom (dvs, hur kan du vara säker på vilka varv som är från vintern respektive sommaren?).
2. Vinterskikten är mörkare än sommarskikten bl.a. p.g.a. att mer organiskt material avsätts under vintern än under sommaren. Varför då?
3. Tänk dig att du jämför kornstorleken mellan sommarskikten och vinterskikten (det är inget du ska göra, det är svårt att avgöra skillnaden i fält). Vilken typ av varv förväntas ha finare partiklar? Varför då?
4. Obs! Frivilligt: Ladda upp en bild på dig och/eller din GPS vid platsen till din logg. Detta är helt frivilligt och är inget krav för att få logga.