Per Albins värn

Per Albins värn är ett numera plomberat kulsprutevärn. Cachen ingår i en rad som följer Per Albin linjen längs Krokåskusten.

Detta värn hade beteckningen nr 1017 och var av typen Ksp I vilket innebär 2 kulsprutor i samma riktning. Värnet är byggt av Ernst Järnfelt Byggnads AB år 1940.

Skånelinjen, även kallad Per Albin-linjen efter Sveriges dåvarande statsminister Per Albin Hansson, var en mer än 500 kilometer lång försvarslinje (fortifikation) som uppfördes längs den sydsvenska kusten under andra världskriget för att skydda området mot en befarad fientlig invasion.

Officiellt pekades ingen stat ut, men Tyskland som ockuperat både Danmark och Norge var den tänkta fienden, samt senare även Sovjetunionen. Linjen sträckte sig från Båstad vid Hallandsgränsen i nordvästra Skåne längs Skånekusten till mellersta Blekinge och bestod av en kustförsvarslinje med olika typer av betongvärn som kulsprute-, pansarvärnskanon-, observations- och kanonvärn.

Vid krigsslutet 1945 omfattade värnlinjen 1 063 värn av olika slag (skyddsrum ej inräknade). Avstånden mellan varje fort är 300-400 meter och de flesta ligger i direkt anslutning till havet och är byggda efter en någorlunda likartad mall. (Gäller kulsprutevärnen i den direkta kustlinjen) Under det kalla kriget förstärktes linjen ytterligare med bl a stridsvagnstorn med 7,5 cm kanon som placerades i om- eller nybyggda värnkonstruktioner.

Mot slutet av 1990-talet började värnlinjen avvecklas. Respektive markägare fick besluta vad som skulle hända med värn på deras marker. Många värn plomberades, ett mindre antal raserades. Avvecklingen är fortfarande (2008) ej fullt genomförd och flera sträckor längs sydkusten återstår. Med "avveckling" avses här inte "fysisk borttagning" av de armerade betongfort som finns överallt längs Skånes kust, blott att de tömts på all militär utrustning. Endast ett fåtal fort har sprängts bort för att t.ex. ge plats åt bebyggelse. Idag används forten främst som som konstgjorda klippor för solbadare om somrarna.

Ovanstående information är hämtad från nedanstående källor och dessa kan ge mera information till den intresserade.

Leif Högberg, BLEKINGE - DET HEMLIGA LANDSKAPET

Wikipedia