Edit: Som en liten hint till finalen så har jag länge försökt att flytta mystsymbolen närmre gömman men inte lyckats. Det missades nog av reviewerna när jag lade ut den eller också så har reglerna ändrats sedan dess. Gömman ligger någonstans mitt emellan Björkeryd och Nättraby Norra. Bara så att ni inte behöver köra så långt fram och tillbaka.
This cache description is only available in Swedish, but for you who do´nt understand this strange language - please contact the owner by E-mail if you want to have more information. To be able to find the co-ordinates for this cache you´ll have to find the other caches in the NAEJ-serie:
Nättrabyhamn, Nättraby Norra, Björkeryd, Tving, Alnaryd, Blåningsmåla, Svarthöfden and Eringsboda .
OBS!
The cache is hidden at/Cachen är gömd på pos: N 56 1A.BCD, E 015 3E.FGH.
En förkortad variant av ovanstående engelska text är att för att hitta denna gömma måste ni först hitta ovanstående åtta gömmor som vardera innehåller en ledtråd till denna gömma.
Denna serie, som avslutas med denna gömma, är en kombination av lokal- och järnvägshistoria uppblandat med en del filatelistisk information som passar in i min tidigare påbörjade filateliserie.
Nettraby-Alnaryd-Eringsboda Jernväg (NAEJ), eller som den i folkmun kallades; Krösnabanan, initierades av nättrabyprofilen Axel E. Lindvall. Lindvall var född 1852 och hade övertagigt Havgården i Nättraby efter sin far 1887. Han hade ett stort intresse av att förbättra kommunikationerna i området och hade redan 1884 startat ångslupstrafik mella Nättraby och Karlskrona. Lindvall arbetade länge för att åstadkomma en järnväg i Nättrabyåns dalgång vilken skulle anslutas till Mellersta Blekinge Jernväg för att få bättre förbindelser med Karlskrona.
På ett möte i Tving 1890 tillsattes en interimstyrelse för det nya järnvägsbolaget, vilken fick i uppgift att upprätta en kostnadsberäkning för en järnväg mella Nättraby och Alnaryd. Bolaget fick koncession för att påbörja byggandet av järnvägen den 22 oktober 1892. Under de kommande åren genomfördes konstruktion och byggande av spå, broar, stationsbyggnader m.m. och järnvägen kunde invigas för provisorisk trafik 25 maj 1895. Den officiella högtidliga invigningen kunde till slut genomföras den 1 november 1897.
Redan i samband med inbjudan till bildande av Nettraby-Alnaryd Jernväg fanns planer på en förlängning av linjen ända upp till Eringsboda. Efter att ha bildat ett särskilt bolag (Alnaryd-Eringsboda Jernvägsaktiebolag, vilket senare sammanslogs med det första bolaget till Nättraby-Alnaryd-Eringsboda Jernvägsaktiebolag) under ett möte i Eringsboda 1892 kunde planerna på en förlängning av bansträckningen fortskrida. Det första spadtaget togs den 22 september 1900 vid Alnaryd och den högtidliga invigningen skedde den 25 juni 1905.
En tredje utbyygnad skedde sedermera då linjen drogs in i Småland för att sluta i Älmeboda, men det är en annan historia.
Nättrabybanans ekonomi var aldrig särskilt god. Under första världskriget var inkomsterna så hyggliga att man kunde ge utdelning på aktierna, men sedan minskade inkomsterna så starkt att varken förnyelse eller tillräckligt underhåll kunde ske. Landsvägstrafiken utveckling var naturligtvis orsaken till nedgånegn. Bolaget köpte successivt in bussar vilka övertog merparten av passagerartrafiken och vid en extra bolagsstämma 28 februari 1939 fattades beslut om att helt lägga ner järnvägstrafiken mellan Älmeboda och Berg. Man fortsatte med viss godstrafik från grustaget i Berg fram till årsskiftet 1945/46. Därefter såldes kvarvarande mark, räls och rullande material och Blekinges minsta järnvägslinjes historia var till ända.
Idag kan man på långra sträckor fortfarande se var järnvägen gick fram och en bil-, eller för den som så orkar cykeltur längs bansträckningen kan varmt rekommenderas.
Posten
Nättrabybanan hade under hela sin livstid posttransporter. Under åren 1895-1910 under den postala beteckningen Fkmb vilket betydde att "posten befordrades i avstängt fack och att vaktbetjent medföljde". I och med banans förlängning till Älmeboda infördes en sk postiljonkupé (Plk). Den erhöll nr 118, eller Pkp (Postkupé) som den senare kom att kallas. Kupén fanns kvar till 1936 då den överflyttades till den ersättande busstrafiken. Nättrabybanan erhöll då något för Sverige unikt, en kombinerad person- och postbuss som hade en bemannad postkupé längst bak. Busspostkupén hade också beteckninegn PKP 188. Detta experimentfordon fick dock ingen efterföljare och den postala funktionen upphörde den 2 juni 1946.
Bildmaterialet i hela denna serie är hämtad ur cacheägarens egna samlingar och huvuddelen av textunderlaget är atget ur boken NAEJ, utgiven av Föreningen Gamla Carlskrona och Östra Södermanlands Järnväg 1980.