Främmestads Kyrka Traditional Cache
Landstedt: Hi!
I will archive this cache now.If you wish to repair/replace the cache sometime in the future, just contact us,and assuming it meets the guidelines, we'll be happy to unarchive it. you wish to repair/replace the cache sometime in the future, just contact us (by email), and assuming it meets the guidelines, we'll be happy to unarchive it.
Regards,
Landstedt (reviewer)
landstedt@geocachingadmin.com
Reviewertips: http://www.landstedts.se/reviewertips
-
Difficulty:
-
-
Terrain:
-
Size: 
(micro)
Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions
in our disclaimer.
Främmestads kyrka
Den gamla kyrkan låg cirka 300 m öster om den nuvarande
och i närheten av säteribyggnaden på
Främmestads egendom. Kyrkan tillkom någon gång
under 1300-talet.
Efter några århundraden var den i dåligt skick
och alldeles för liten. Från slutet av 1600-talet och
fram till 1775 behandlades vid kyrkstämmor och visitationer
frågan om vad som skulle göras åt kyrkan.
Protokollen berättar om hetsiga stämmor, men hetast blev
det i slutet av maj 1775. Efter röstning beslöts att
utvidga kyrkan på längden.
Den som fick uppdraget var den tyskfödde murar- och
byggmästaren Adam Pickel. Han var sockenbo och bodde i byn
Almetorp. Pickel rev ner hela kyrkan med den motiveringen att han
ansåg murar och grund vara så svaga att det inte gick
att bygga på dem.
Ny stämma utlystes den 27 maj 1775, då saken
diskuterades och baron Posse talade sig varm för kyrkans
flyttning. Om så skedde skulle han med sitt folk flytta
framkörd sten samt hålla murarmästarna med
mat.
Protokollet säger att församlingen lämnade
stämman i vredesmod. Vid en ny stämma dagen
därpå hade känslorna lagt sig och man tillstyrkte
förslaget att flytta kyrkan till nuvarande plats. Adam Pickel
fick uppdraget att uppföra den.
Kyrkans grundläggning var högtidlig och omtalas i ett
protokoll: ”Protocoll, hållit i Fremmestad den 7 juni
1775. Efter skedd kungörelse d. 5 hujus lades nu grundstenen
till den nya Kyrkan på efterföljande sätt. Folket
samlades på den gamla kyrkogården och uppstäldes i
ordning, sedan medan församlingen gingo til nya platsen
sjöngs Ps.No (1) derefter gjorde Pastor ett lämpligt tahl
i anledning af 1 Konungaboken 5:5.
Se jag hafver tänckt byggia ett Hus, Herranom mino Guds Namne.
Härefter grundstenen lades af Hr Baron Posse, och då den
sedermera af murmästaren Pickel nedmurades sjöngs under
flere salfvors lossande Ps. No. 84 och slutade med
böner”.
År 1780 var kyrkan så pass klar att man kunde
hålla gudstjänst där men först 1785 stod den
riktigt färdig och om dess utseende sägs: ”Kyrkan
är oval, 42 alnar lång, 20 alnar bred inomväggs med
10 fönster 4 alnar höga, 5 mot varandra på vardera
sidan, taket välvt av gips, från sidorna, från
sidorna och gavlarna upphöjt i en rundel, från yttersta
höjden är 13 alnar till golvet, som är laggt av
huggen täljsten från Kinnekulle.
En gång mitt emellan tvenne bänkrader. Gamla
predikstolen och ett förlorat altare tills
vidare…” År 1887 lades tegeltak på hela
kyrkan och detta lades på det gamla ekspånet som hade
tjänat sedan den byggdes.
Från början stod kyrkan tornlös. Troligtvis byggdes
då en enklare klockstapel i trä som år 1827
ersattes med den nuvarande kyrkporten, eller stig-luckan, som den
också kallas. Porten har årtalet 1827 i romerska
siffror. I dess övre del hängde klockorna.
Vid en kyrkstämma år 1891 väckte Per Hierta
frågan om en tornbyggnad vid kyrkan. Året efter gjordes
ritningar och kostnadsförslag. Tornet byggdes 1895 samtidigt
som sakristian tillkom. Vid samma tillfälle genomgick kyrkan
en inre restaurering och nya bänkar anskaffades.
Man gjorde en sidoingång, nya fönster, ny altarrund, ny
läktare, plats för värmeanläggning,
invändig målning m m. År 1896 byggdes ny orgel.
Senare ny- och ombyggnader har skett 1956, 1967 och 1999.
Utvändig renovering genomfördes 2001, då takteglet
lades om.
Det ursprungliga teglet från 1827, tillverkat på
Främmestads tegelbruk, finns fortfarande kvar på
långhusets södersida.
Vistestenen ett tidsdokument
Viste häradssten, som står strax intill Främmestads
kyrka, berättar den tidiga historien om det traditionsrika
Främmestad, som tycks ha spelat en betydande roll i detta
”kungahärad”.
Åtskilliga fynd vittnar om en livlig verksamhet under
vikingatid – ja, faktiskt ända sedan
”hedenhös”. Det gäller såväl
Främmestads västra del, som Anestad by – öster
om Nossan.
Saga, myt och historisk verklighet har bidragit med stoff till
stenens texter och figurer, vilka tillsammans ger en fascinerande
bild av en trolig utveckling i området.
Vikingatidens hedningar och den kristna kulturens profiler har
kommit att hamna på samma sten.
Möjligen börjar rämmestads historia i Anestad by,
där lämningar tyder på en befäst stad med sex
skansar, galgbacke och kyrka. Sägner berättar om
stensatta gator och torg.
Här sägs kung Ane ligga begravd. Tre resta stenar vittnar
om den blodiga Baljemostriden.
En milsten visar var ”Kungsvägen” gick fram. Vid
Baljefors tänkte också Axel Oxenstierna bygga en
större stad.
Grunden för tätorten väster om Nossan var
Främmestads Säteri. Och kyrkan – där stenen nu
står.
Äldsta handlingen om godset är från 1263 men
egentligen börjar nog dess historia långt tidigare.
Additional Hints
(Decrypt)
2 z hcc
Treasures
You'll collect a digital Treasure from one of these collections when you find and log this geocache:
Loading Treasures