Wira Bruk Multi-cache
-
Difficulty:
-
-
Terrain:
-
Size: 
(small)
Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions
in our disclaimer.
Parkeringsplats finns nära startkoordinaterna.
Vid startkoordinaterna finns en bro:
A=hur många ton tål bro
BB=hur många vertikala stolpar finns det till räcket, en sida
Nästa koordinat:
QQQ=(BB*BB*A)-51
XXX=(BB*BB*BB)-42
N 59° 34.QQQ
E 018° 32.XXX
Vid denna koordinat finns en skylt:
C=hur många skorstenar är det på smedjan, denna sida av taket
DDDD=vilket år är bilden på John Dahlgren tagen
Slut koordinat:
YYY=DDDD-1654
ZZZ=(A*BB*C*BB)-179
N 59° 34.YYY
E 018° 32.ZZZ
Wira Bruk
Wira bruk är en levande bruksmiljö, en idyll med väl bevarade smedjor och röda stugor. Bruket anlades på 1630-talet av amiralen Claes Fleming och blev landets första klingsmedja. Wira bruk hade ensamrätt att tillverka värjor åt den svenska kronan under åren 1646-1775. De sista 175 åren, sedan privilegierna upphört, smiddes liar, yxor och andra bruksartiklar. Bruket var vid liv till 1948, då den siste wirasmeden gick ur tiden.
Historian om Wira Bruk
Tillkomsten av Wira klingebruk är typiskt konjunkturbetingad. När den första smedjan byggdes, någon gång omkring 1630, hade Sverige varit i krig nästan oavbrutet sedan 1600-talets början. Sverige stod nu redo att kasta sig in i det dittills största krigsäventyret, 30-åriga kriget, som redan pågått i tolv år. Nu var det givetvis en fördel att vara självförsörjande på hugg- och stickvapen och inte hänvisade till dyr import.
Grundare och förste ägare av Wira klingebruk var Claes Fleming, en lysande personlighet med ett magnifikt palats på Helgeandsholmen. Enligt en uppgift skulle Gustav II Adolf personligen ha uppmanat Fleming att starta en klingtillverkning. Fleming, som redan ägde delar av Wira, hade fullt klart för sig vilka möjligheter som här yppade sig. Han smugglade hit skickliga hantverkare från Solingen i Tyskland och startade sin tillverkning av värjor och svärd. Wira fick sitt första privilegiebrev 1635, hantverkarna vid Wira befrielse från skatt och alla övriga "plågor". Däremot fick de inte utan ägarens tillstånd lämna Wira och blev alltså i praktiken livegna. Privilegierna förnyades och 1646 tillkom den viktiga bestämmelse som gav Wira ensamrätt på vapenleveranserna till kronan - ett monopol som man emellertid tidvis hade svårt att helt utnyttja. Vid denna tid hade Claes Fleming redan stupat i kriget mot Danmark. Efter hans död 1644 stannade Wira i släkten Flemings ägo i 125 år. Bland senare ägare kan nämnas Reinhold Angerstein, ärkebiskop Samuel Troilius, major Christian Robert von Schantz, kommersrådet Simon Bernhard Hebbe, samt statsminister Erik Gustaf Boström. Vi har då hunnit fram till början av vårt eget sekel. Den verkliga högkonjunkturen för Wira inföll under det stora nordiska kriget i början av 1700-talet. Det var Karl XII:s krig. Periodvis levererades då årligen 12 000 klingor till rustkammaren.
Efter freden i Nystad 1721 vidtog en för Sveriges del fredligare period, och det blev förstås mindre arbete för klingsmederna i Wira. Från 1700-talets mitt sjönk också kvaliteten på de värjor som bruket levererade till rustkammaren. Efter upprepade klagomål miste så Wira 1775 de privilegier man då innehaft i 140 år.
Klingsmidet vid Wira fortsatte en bra bit in på 1800-talet. Däremot skedde från sista hälften av 1700-talet en allt tydligare omläggning till en fredlig produktion: liar, yxor, knivar och andra eggverktyg. Liesmidet blev till att börja med det viktigaste. Årsproduktionen av klingor år 1700 var 12 000, likaså var produktionen av liar vid nästa sekelskifte år 1800 ungefär lika stor. En fredlig utveckling för Wiras.
Tillgången till vattenkraft var en förutsättning för bruket. Det fanns dammluckor och dammar på tre ställen, den första vid sjön Wiren, den totala fallhöjden var 13 meter. Luckorna stängdes när man inte arbetade, under brukets 300-åriga historia finns det inga uppgifter om vattenbrist.
De sex kvarvarande smedmästarna bildade 1894 Wira smidesförening och samtidigt ingicks en överenskommelse med Julilis Slöörs redskapshandel i Stockholm, som då kom att fungera som Wiras generalagent. Från och med 1926 uppehölls så smidestraditionen vid Wira av en enda smed, den siste i raden, John Dahlgren. Han arbetade i Lilla smedjan fram till sin död 1948, 82 år gammal. Med Dahlgren slöts alltså cirkeln, och hamrarna i Wira slutade att slå efter drygt 300 år.
1964 bildades Stiftelsen Vira bruk med uppgift att ansvara för den säregna bruksmiljön i Wira. I denna stiftelse finns representant för bl a kommunen, länsstyrelsen, landstinget och Östanå fideikommiss(egendom som inte kan säljas utan måste gå i arv). Sommaren 1970 var "Operation Wira Rediviva" avslutad. Konstsmeden Curt Wägerth flyttade sin verksamhet hit till en nyinredd smedja, de gamla smedjorna kunde öppnas för allmänheten.
Smedjorna idag
Vissa tider under året arbetar smederna i de gamla smedjorna. 1700-talssmedjan: 1 timme före varje föreställning av Wira-spelen under juli månad. Dessutom under Allahelgonahelgen, lördag och söndag kl. 11-16. Smidestillverkning kan man också se i Lilla smedjan. Där arbetar en smed vardagar 11-16 under tiden ca 10 juli till 31 juli.
Wira Museum
I den gamla åldermansstugan i Wira Bruk är Wira Museum inrymt. I museet får du veta mer om brukets fascinerande historia. Museet öppet lördag-söndag kl 11-15; från midsommar till skolstart alla dagar kl 12-15.
Kaffestugan
Belägen intill Wiraån i en tidigare bryggstuga. Här serveras kaffe, goda smörgåsar och olika bakverk. Öppet varje lörd sönd året runt 11-16. Från midsommar till ca 20 augusti har kaffestugan öppet dagligen kl 11-16.
Wira-spelen
Varje sommar vid månadsskiftet juni-juli visas musikskådespelet Wira-spelen vid amfiteatern på Isaks äng. Se www.wiraspelen.se för information.
Additional Hints
(Decrypt)
Haqre, fgrane