Torget i Mönsterås köping har en undanskymd
plats. Så var inte fallet från början då
hela trakten runt torget var handelsplats. Efter att
Mönsterås stad bränts ned av danskarna 1612 hade
handeln svårt att resa sig. Kalmar som var lika hårt
drabbad men fick stöd av Kungamakten och kunde 1620 ta
över handeln genom att göra "Calmare Stadz Köping
Mönsterås". Ingen fick därefter idka handel
här utan att vara edsvuren borgare i Kalmar och där
äga hus och gård. Allmogen förpliktades att
särskilt om lördagarna införa sina varor till
köpingen och det gällde alla inom två mil
från Mönsterås. Hantverkare av skilda slag fick
lov att slå sig ned i köpingen men först efter att
ha skrivits in i vederbörande skrå i Kalmar. Pengarna
från de tre tullarna runt köpingen gick till Kalmar.
Under mer än 200 år förblev Mönsterås
lydköping under Kalmar.
År 1862 erhöll Mönsterås rätt att
bilda egen kommun. Det hölls två marknader om
året, en vid midsommar kallad Johannesmäss och en
på hösten som benämndes Mickelsmäss. Då
kom folk från alla håll och en av köpingens
äldsta gator Västgötegatan kom från de
västgötar som hade sina bodstånd där.
På torget fanns en gång en klockstapel och en brunn
som man kunde veva upp vatten ur. Senare anlades en pump som
någon gång på 30 talet bytes ut mot detta
"konstverk". Brunnen var en central del av torget och det skottades
gångar från husen runt torget till pumpen likt en
solfjäder. Pumpen måste torgborna passera för att
komma någonstans och den blev platsen för att avhandla
allt som tilldragit sig i samhället. En trevlig tanke då
dagens bageri med uteservering numera fyller denna funktion.