ASTRID var det sista fartyg som
byggdes i Timmernabben. Hon sjösattes 1921 på Ohlssonska
varvet, som låg i nordligaste delen av samhället.
Familjen Ohlsson bedrev inte bara varvsrörelse utan
också rederi och trävaruhandel. Den Ohlssonska
varvsrörelsen startade redan i mitten av 1850 och avslutades
med byggandet av ASTRID cirka 70 år
senare.
ASTRID var redan från
början utrustad med motor, en så kallad hjälpmotor
på 22 hkr. Hon ägdes från början med 11/20 av
det Ohlssonska rederiet och med 9/20 av skepparen Manfred
Löfström, som hennes förste befälhavare. Redan
1925 köpte Löfström rederiets del i fartyget och
blev ensamägare. 1934 övertogs befälet av Manfred
Löfström son Roy, vilken senare 1957 blev ensam
ägare till ASTRID.
Fartyget kom under hela sin tid i handelsfart i huvudsak
gå på Östersjöhamnar, mest med virke till
Danmark och med kol och salt från Tyskland.
ASTRID kondemnerades 1964 och blev
därefter lustfartyg i Stockholmstrakten med olika
ägare.
Efter att i slutet av 1990 talet ha blivit stående
på botten vid Söder Mälarstrand inköptes
ASTRID av Alf Hällblad i
Mönsterås, med avsikt att försöka sätta
fartyget i stånd. Den ekonomiska delen av projektet blev
emellertid för svår att lösa, varför en
upphuggning blev oundviklig. Då detta skedde vintern 2008 tog
Timmernabbens Båtsällskap och Ålems
Hembygdsförening med Alf Hällblads samtycke hand om
fartygets akterspegel som ett minne av Timmernabbens
mångåriga varvs och sjöfartsepok. Ratten finns i
”sjöhistoriska rummet” i Korsvirkeshuset.
På ASTRID som kom att höra
hemma i Timmernabben i över 40 år, har under årens
lopp en stor skara av samhällets ynglingar börjat sin
sjömannabana.