Västerås Historia Flygolyckan Traditional Cache
Toa Norik: [i][blue]This cache has been archived by a Swedish reviewer.[/i][/blue] <BR><BR>
Hej, <BR>
För ett tag sedan frågade jag dig om dina planer för denna cache och det är nu tid för arkivering.<BR>
Om du vill reparera/återställa den någon gång i framtiden är du välkommen att ta kontakt med oss, lämpligen via [url=http://www.swedenreviewers.se/kontakt.aspx][/url]. Om din cache då följer gällande riktlinjer så avarkiverar jag eller någon av mina kollegor den gärna åt dig.<BR><BR>
Hälsningar, <BR>
Toa Norik (Reviewer) <BR><BR>
[i]För fler reviewertips se vår webbplats: [url=http://www.swedenreviewers.se][/url]. [/i]
Västerås Historia Flygolyckan
-
Difficulty:
-
-
Terrain:
-
Size: 
(small)
Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions
in our disclaimer.
Sista flygningen före muck För 50 år sedan kraschade ett transportplan från flygflottiljen på Hässlö i skogen nära Finnslätten.
Sju man dog i en av de största olyckorna någonsin i Västerås. Fyra av de omkomna var värnpliktiga som bjöds på en flygtur inför utryckningen.
Tisdagen den 30 oktober 1950 var en ovanligt kall höstdag. Mulet, frisk nordostlig vind, bara ett par plusgrader.
På Västmanlands flygflottilj, F 1, höll tolv värnpliktiga i 30-årsåldern på att avsluta sin andra repövning. Det var två dagar till muck.
De hade skrivit upp sig på en lista för att få en avslutande flygtur med det engelska transportplanet Pembroke. ”Muckflygningar” hade blivit tradition på flottiljen.
Fem av de värnpliktiga fick flyga tur och retur Rommehed på förmiddagen. Efter lunch meddelade piloten, en fanjunkare från Västerås, att övriga kunde följa med på en ny flygning klockan 14. Då skulle han göra en så kallad inflygning med en fältflygare från Stockholm som hade ryckt in för en repövning.
Fältflygaren flög även i det civila och var rutinerad. Nu skulle han omskolas till transportflygare i det militära. Efter en första teorilektion var det dags för första passet i luften.
I besättningen fanns också en mekaniker, en flygtekniker från Västerås.
Fyra muckande värnpliktiga gick ombord. Tre avstod av olika skäl. Platserna som blev över erbjöds fyra yngre värnpliktiga som höll på att avsluta sin 13 månader långa grundutbildning. De var alla runt 20 år.
Med elva man ombord rullade flygvapnets Pembroke TP 83 ut på banan på Hässlö strax efter klockan 14.
Planet stannade i södra banänden vid Hässlösundet, vände nosen, varmkörde motorerna och startade mot norr. Kärran lyfte i höjd med andra divisionens hangar och steg över Stockholmsvägen, bort mot Anundshög.
Klockan var mellan 14.05 och 14.10.
En av de värnpliktiga ombord, busschauffören Sven Andersson från Västerfärnebo, berättade senare för haverikommissionen hur han såg ett grustag i Badelundaåsen på vänster sida. De nya småhusen på Skiljebo och Malmaberg kom in i synfältet och efter någon minut kunde han se ända bort mot de nya vita höghusen vid utfarten mot Sala.
Plötsligt hördes en duns på vänster sida. Andersson såg gulvita lågor slå ut från den vänstra motorn. Små plåtbitar följde med lågorna bakåt.
Två-tre minuter hade gått sedan start.
Flygplanet började kränga åt vänster. Mekanikern klickade av sig bältet och gick fram till de två flygförararna.
Någon skrek:
– Det brinner!
Sven Andersson ropade till sina kamrater att spänna fast sig.
Ingen vet vad de tre i besättningen sa till varandra. Ingen vet vilka order som gavs. Radion förblev tyst efter starten. Allt måste ha gått väldigt fort. Planet krängde ännu mer åt vänster.
Lantbrukare Lars Olof Ämnerud satt på sin traktor ett par hundra meter söder om Hubbo kyrka när han såg en Pembroke stiga rakt i söder, på samma sätt som han ofta sett plan lyfta från Hässlö.
Nu var det något som inte stämde.
– Flygplanet började svänga åt vänster under fortsatt stigning i trakten av Skälby gård. Jag såg en gråsvart rökstrimma, sa Ämnerud till haverikommissionen.
Svängen blev tvärare och i höjd med Malma gård blinkade det till under ena vingen. Röken blev kraftigare. Stigningen avtog och när planet svängde mot sydväst började det sjunka hastigt.
– Strax innan det försvann ur sikte trodde jag att det skulle slå ned vid Nordanby, sa Ämnerud.
Materialmästaren Arne Johansson kom på cykel på Lugna gatan från Aseas upplag på Finnslätten när han hörde ett fräsande ljud bakom sig. Sekunden senare passerade ett flygplan på låg höjd över honom.
Planet fullbordade en sväng och flög in mot skogen längs vägen in till den soptipp som låg där på den tiden.
– Vänstra motorn var full av eld som kom framifrån motorn, bakom propellern. Planet lutade åt vänster med nosen pekande nedåt. Jag fick för mig att piloten tänkte landa på soptippen, sa Johansson till haverikommissionen.
Jarl Storm ingick i ett av Aseas bygglag på Finnslätten.
Han står nära bankomaten intill rondellen på Finnslätten.
– Vi höll på med borrningsarbeten för Asea just här när vi såg planet komma mot oss. Det hade gjort en sväng ut på västra sidan av Lugna gatan, nästan över järnvägen, och kom rakt mot mig, säger han och pekar mot ABB Automations byggnad 357 som ännu inte var byggd 1956.
Storm såg rök från ena motorn och han följde det krängande planets vidare färd in mot skogen, ungefär där Nätverksgatan går österut från dagens rondell. Han hörde kraschen och såg rök bolma upp från skogen.
Planet hade kapat topparna på tallar och granar. Sekunderna före nedslaget skar det genom en kraftledning med 70 000 volt.
Sven Andersson inne i planet såg en vit ljuslåga blixtra till.
Sedan blev allt kaos.
Klockan var 14.11.
Sven Andersson mindes hur han mirakulöst klarade sig när stolen vräktes över ända. Han blev sittande upp och ned med knäna klämda mot bröstkorgen och hade svårt att andas. En halv meter från honom rasade branden i motorn.
– Jag sa till mig själv att om jag hade klarat mig så här långt skulle jag i alla fall inte brinna inne, berättade han i tidningsintervjun.
Han fick upp armarna, spände kroppen och lyckades komma loss och ut ur vraket. Riktigt hur det gick till visste han inte. Tio meter från de förvridna resterna av planet lutade han sig mot en tall. Han tog fram en näsduk för att stoppa blodet som rann från ett sår i huvudet.
Han hörde någon ropa i skogen.
Kurt Hallin var en av de första som kom fram. Han var 18 år och praktikant på ett bygge på Finnslätten. Han cyklade in på skogsvägen efter kraschen och sprang mot elden och röken.
I en VLT-intervju beskrev han hur han såg sönderbrutna flygplansdelar och hur elden hade spritt sig till träd, gräs och buskar. Han hörde människor ropa på hjälp. En blodig man stod lutad mot en tall.
Fem man som arbetade soptippen strax öster om nedslagsplatsen kom fram ungefär samtidigt. De började bända upp plåtar och dra ut döda och skadade som satt fastklämda. Hallin lade sin nyinköpta skinnjacka över en av de skadade.
De tillverkade en bår av en stege och granris innan de första ambulansmännen och brandmännen kom fram.
Ambulanserna hade kört för långt norrut på Lugna gatan. De fick hjälp av Jarl Storm och hans bygglag.
– Vi tordes först inte lämna vår arbetsplats. Men när ambulanserna körde förbi vinkade vi tillbaka dem och visade in dem på rätt skogsväg. Sedan sprang vi efter för att hjälpa till, säger Storm.
Han försöker minnas hur skogen såg ut för ett halvt sekel sedan. Han går in vid kraftledningen, där Nätverksgatan svänger vinkelrätt mot söder och byter namn till Effektgatan.
– Här måste det vara, säger Jarl Storm och pekar på en plats mellan två små kärr.
Lövträd och buskar har växt upp där TP 83 en gång bröt en gata bland högresta barrträd. Inget minnesmärke har satts upp. Midsommarblomster, ljung och blåbärsris döljer spåren av den svåraste flygolyckan i Västerås.
Sex man dog i kraschen, en sjunde avled efter tre dagar på Centrallasarettet. Fyra värnpliktiga överlevde, mer eller mindre allvarligt skadade.
Källa: Anders Lif
Vid problem ring!!
0761-402285
Micke/Dme73
En cache av Dme73 och Zacke.se
Additional Hints
(No hints available.)
Treasures
You'll collect a digital Treasure from one of these collections when you find and log this geocache:
Loading Treasures