Hallebergs höjd ligger i medeltal på ca. 90 m. över Vänern,
eller 134 m. ö. h.; en och annan punkt är dock högre, högsta
punkten är 155 m ö h. Halleberg är uppbyggt av kambriska,
ordovisiska och permiska bergarter. De paleozoiska bergarterna är
avsatta direkt på urbergets peneplan, som i området består av
götagranit. De kambriska sedimentära bergarterna är sandsten och
alunskiffer. Sandstenslagret är i medeltal 24 m tjockt. Över denna
finns sedan en 0,30 m tjock skiffer som i sin tur pålagras av ca 24
m alunskiffer. Ordovicium finns representerat av en kalkhaltig
skiffer. Under perm trängde det in diabas som lade sig som ett
skyddande lock och har på så sätt skyddat berget från erosion.
Diabasen på västgötabergen kallas lokalt för trapp. Runt Hallebergs
fot finns långsträckta rasbranter av stora hopstaplade,
skarpkantiga stenblock. På några få ställen finns dock s.k. klev,
där det finns finns vägar eller stigar upp till berget.
Vegetationen på bergsplatån domineras av gran och tall och av
vidsträckta mossar, medan rasbranternas nedre delar är artrikare.
Till skillnad från Hunneberg finns det på Halleberg bara en sjö,
den 3 km. långa men smala Hallsjön.p>