Den här gatan, Riddersviksvägen, var centrum i Hässelby fram till 1977 då Åkermyntan invigdes. Jag var endast 5 år gammal det året, men kommer fortfarande ihåg en del av affärerna här. Min mamma, som hade sin farmor här och som flyttade hit 1962 har också berättat en del om hur det var här förr.
Om du står med ryggen mot huset och tittar mot Riddersviksvägen så har du ett beigegrått putsat hus mittemot, där på gaveln var det bageri där min mamma köpte frallor ibland på lunchrasterna.
Till vänster, nedanför backen och tvärsöver korsningen, där de är en gräsmatteplätt, låg tidigare järnaffären, den revs när radhusområdet byggdes.
När denna cache publiceras så är det ett stort, öppet område däremellan. Där låg till alldeles nyligen Solbackens handelsträdgård, den sista av trädgårdsmästerierna som utgjorde Hässelby för 50 år sedan och vilka producerade mat till Stockholmarna. Nu ska det bli bostäder här.
Om du tittar till höger ser du en gul, putsad tvåvåningsbyggnad, där låg Posten och Olles fisk och mat, en av de lokala mataffärerna. I det gula trähuset efter det låg tobaksaffären.
Om du åker in på vägen emellan de gula husen så kan du hitta gamla brandstationen med sitt torn. På 60-talet fick skolbarnen i Backlura fick åka till stationen och bada bastu en timme i veckan då det inte fanns badrum i alla hem på den tiden. Häruppe finns även Baptistkyrkan.
Följer du riddersviksvägen lite mer till höger kommer du fram till en gulputsad envåningsbyggnad med pulpettak på vänster sida om vägen, det var den lokala konsumbutiken. Ytterligare en bit fram på höger sida ligger en stor vitputsad byggnad där "Varumagasinet" låg, där hade dom allt från sytråd till gummistövlar.
Vill du veta mer om Hässelby eller se bilder från svunna tider så har du hamnat på rätt ställe, för det lilla huset du står vid är Hässelby museum (Öppet söndagar 12-15). Huset har en brokig historia, det byggdes 1926 som kommunhus, polisstation och poststation för Hässelby Köping. Efter att Hässelby blev en del av Stockholms kommun så användes det som skola (min morbror gick i 1:an här) och tandläkarlokal. Det övergavs senare och stod och förföll till mitten av 80-talet då det renoverades och blev museum.