Torpare
Torpare kan dels syfta på
landbor som arrenderade mindre jordbruksenheter, så kallade torp,
dels användes det som beteckning på mindre självägande jordbrukare
på fastigheter under 1/4 mantal.
Arrendet kunde erläggas
såväl i form av dagsverken som i natura. Frälsetorp under godsen
var ofta rena dagsverkstorp, där hela arrendet utgjordes av
dagsverken. Det vanligaste var dock skattetorp, där arrendet
vanligen erlades i fastställda kontanta eller naturabelopp, eller
dagsverken i samband med slåtter eller
liknande.
Torparrenden skrevs
oftast på lång tid, från 10 ända upp till 50 år. Mera sällan fanns
en fastslagen rätt till ärftligt arrende, oftast då på kronotorpen.
Det förekom även att kontrakten förnyades
årsvis.
Torparinstitutionen
försvann slutligen från Sverige 1943 då dagsverken förbjöds som
betalningsform för arrenden.
I Finland avskaffades
torparinstitutionen tidigare, nämligen på hösten 1918, efter finska
inbördeskriget, vars orsaker delvis kan tillskrivas
torparinstitutionen. Torparna fick efter kriget rätt att inlösa
sina torp, varigenom 45 000 nya jordbruk uppstod under
1920-talet.
Källa:
Wikipedia