Bakgrund/Background
Svenska
Eriksgata kallades den resa som nyvalda medeltida svenska kungar måste genomföra genom de olika landskapen för att bekräftas av landskapens lagmän. Den utgick medsols från valplatsen vid Mora Sten i Uppland. Därifrån gick gatan genom Södermanland och till Vätterns östra strand i Östergötland, runda södra delen av Vättern i Småland, resa norrut genom Västergötland och via Närke och Västmanland åter till Uppland.
Syftet med resan var att bekräfta kungens överhöghet och legitimitet i de viktigaste provinserna i dåtidens Sverige. Valet av kungen vid Mora Sten i Uppland var begränsat till upplänningar eller svear, och därför uppstod ett behov av att bekräfta kungavalet i de andra regionerna.
Även efter valkungadömets avskaffande genomfördes eriksgator av bland andra Karl XI, Fredrik I, Adolf Fredrik och Gustav III. I modern tid har begreppet använts för kungliga rundresor i landet som Gustaf VI Adolf och Carl XVI Gustaf har gjort. Det finns mer att läsa om Eriksgatan i Östergötland om du besöker här.
English
Eriksgata is the name of the traditional journey of the newly elected medieval Swedish kings through the important provinces to have their election confirmed by the local assemblies. The actual election took place at the Stone of Mora in Uppland and participation was originally restricted to the people in Uppland or Svealand, hence the need for having the election confirmed by the other regions. The Eriksgata gradually lost its influence when representatives from almost all parts of Sweden participated in the election at the stone of Mora from the 14th century. After 1544 the Swedish king was no longer elected and instead inherited his throne. This meant that the Eriksgata thereafter had only symbolic importance. The last king to travel the Eriksgata according to the old law was Charles IX (1604-1611). Later kings have made visits to Swedish provinces and called them an "Eriksgata", but those visits have no resemblance to the old medieval tradition.
The earliest reference of an Eriksgata is probably from Saxo Grammaticus who c. 1200 wrote about the struggle for the Swedish crown in the 1120s in his Gesta Danorum. But the tradition is probably much older than that.
The Eriksgata journey was not without risks since there is at least one example of a king being killed during his Eriksgata. This is the incident from the 1120s recorded by Saxo Grammaticus and also in an appendix to the Västgöta law. According to these sources, the newly elected king Ragnvald Knaphövde carelessly decided not to take along the customary hostages from prominent local families while travelling through Västergötland, even though a rival candidate for the throne had gained support in the province. According to Västgötalagen Ragnvald's decision was taken as an insult to the people of Västergötland, since it showed that he did not fear them, and they killed him in Karlepitt (an unknown location in Västergötland). You can find out more about the Royal route in Östergötland if you visit here.
Stångebro vid Nykvarn
Svenska
I anslutning till vadstället över Stångån har en rad historiska händelser utspelat sig, som avsatt synliga spår. Platsen har på flera sätt haft en framträdande roll och funktion. Redan i ett diplom från 1448 nämns en allmän väg öster om Stång, och på Jean de Rogiers karta från 1670 finns en väg som leder från Stångebro åt nordost mellan Kallerstad och Åby.
Eriksgatan ledde över Stångån vid Nykvarn som var det lämpligaste stället att passera vattnet. Gamla Stångebro har spelat en stor roll på flera sätt - det var den enda bron över ån. Här korsade vattenvägen Stångån den viktigaste landsvägen genom landskapet. Bron vid Nykvarn är omnämnd första gången redan 1359, men provgrävningar vid Kallerstad har visat att där finns en stor mängd spår från järnåldern, det har varit en välbefolkad bygd mycket länge.
I Östergötland kan runstenar knytas till huvudvägarna i landskapet. Linköpingstrakten har inte många runstenar, men i området öster om Gamla Stångebro har fyra hittats, vilket styrker antagandet att den äldre huvudvägen och Eriksgatan gick fram här och korsade ån vid Nykvarn.
Kungen bodde på kungsgårdarna då han reste i landet. De etablerades oftast vid platser som redan tidigare hade en central funktion. Så kan också området vid Gamla Stångebro beskrivas - gravfält, storhög, runstenar, skärningspunkt för land- och vattenväg, som samtidigt låg nära den gamla tingsplatsen för lagsagan.
Inne i Linköping påträffades vid grävningar 1987-89 rester av en stensatt väg/gata, som ledde in mot staden norr ifrån, från vadstället vid Nykvarn över Stångån. Denna gata, Gamla Stånggatan (nuv. Klostergatan) hade kullerstensbeläggning och kantstenar, den tycks ha anlagts under 1200-talets slut eller 1300-talets början. Kungarnas väg genom Linköping måste ha gått från Nykvarn med Stångs kungsgård, via Stånggatan – Ågatan – Hunnebergsgatan. Inne i Linköpings stadsområde finns också ett hålvägssystem alldeles sydväst om universitetssjukhuset och på det militära övningsfältet vid Rosenkälla väster om staden.
English
The Royal Route probably crossed the Stångån river at Nykvarn. This is where the Stångån waterway met the most important land route through the region. The bridge at Nykvarn was mentioned for the first time in 1359, but the ford and the bridge over the river must have been used much earlier, possibly in the Bronze Age. In the area east of Old Stångebro, the grandest ship tumulus in Östergötland and four rune-stones have been found, confirming the presumption that the main road and Royal Route passed by. The southern entrance into Linköping via Askeby and Vårdsberg had its ford at Tannefors near the South Toll gate. But sometimes the watercourse was so strong there, that it could not be crossed.
When the royal retinue had passed the Stångån river, it arrived at the Royal demesne of Stång, whose exact location is not known. The church of St. Lars, bears witness to early Christian worship in its crypt, and the vast 11th century cemetery which surrounds it. In the crypt there are also traces of the first (wooden) church in this location.
The area around Nykvarn has been populated at least since Neolithic times. Excavations in Kallerstad have revealed a great number of pre-Christian burials, and the important hundred court site – Lionga ting – which was a mandatory halting place for the kings must have been situated near the large ship tumulus.
After the significant meeting at the Lionga hundred court, the Royal Route continued to Skänninge.
After Askeby, the Royal Route continued to Vårdsberg and Linköping, entering the town at the Southern Toll gate (Tannefors) or Nykvarn.
Till cachen / To the cache
Svenska
Steg 1: Skylten
N58° 25.273 E015° 37.927
Vid startkoordinaten för denna multi hittar du en skylt som beskriver Eriksgatan i Östergötland. Där finns ett årtal långt tillbaka i tiden. Vilket? Detta blir 1ABC.
Steg 2: Runstenen
N58° 25.269 E015° 37.961
I närheten finns en rad runstenar, bland annat denna. Runstenen fanns vid den äldsta huvudvägen genom Östergötland som har haft samma sträckning som nuvarande runstensväg och vidare över Stångebro.
Här fanns från början fem gravhögar men tre togs bort 1889.
När påträffades denna runsten i Stångån? Detta blir 18DE.
Steg 3: Pelaren
N58° 25.237 E015° 37.938
Även lite modernare monument finns här i form av fyra pelare med konstverk ovanpå. Den längst bort från skylten är gjord av en konstnär med ett djuriskt efternamn. Tag initialerna och gör siffror av (A=1, B=2, ...) och du får F och G.
Slutmålet
N 58° GE.C(B+1)G
E 015° AD.F(D-A-E)G
Här kan man se lite modernare vyer av Linköpings centrum men även framtiden gör sig påmind.
Cachen är ett petrör.
English
Step 1: The Sign
N58° 25.273 E015° 37.927
At the start coordinates for this multi you will find a sign describing the Royal route in Östergötland. There you can find a year. Which one? This gives you 1ABC.
Step 2: The Rune Stone
N58° 25.269 E015° 37.961
Nearby there are several rune stones.
Here was also originally five burrial hills but three was removed in 1889.
When was this runestone discovered in Stångån? This gives you 18DE.
Step 3: The Pilar
N58° 25.237 E015° 37.938
Also some more modern monuments exists here as you can see by the four pilars with arts upon them. The one furthest away is made by an artist with an animal last name. Take the letter of the first and the last name and turn them into digits (A=1, B=2, ...) and you will have F and G.
Final place
N 58° GE.C(B+1)G
E 015° AD.F(D-A-E)G
Here you can see some more modern views of the center of Linköping but also the future.
The cache is a pet pipe.