Skip to content

<

Silvergruvan

A cache by Djurets Send Message to Owner Message this owner
Hidden : 07/16/2011
Difficulty:
3.5 out of 5
Terrain:
2 out of 5

Size: Size:   not chosen (not chosen)

Join now to view geocache location details. It's free!

Watch

How Geocaching Works

Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions in our disclaimer.

Geocache Description:

Only in Swedish, sorry...

 

Guldsmedshyttans Stora silvergruva

Gamla gruvan, Kungs gruvan eller Prins Gustafs gruva är andra namn på denna gruva. Man började troligtvis bryta här så smått redan på 1400-talet. I perioder var det ingen aktivitet här alls och fyndigheterna var sporadiska och ringa. Men man gjorde en del försök både på 1500-talet och 1700-talet. Men det var först på 1840-talet då Erik Elzvik tog sig an gruvan som de stora fyndigheterna upptäcktes.

I 29 år var gruvan i drift och den stängdes 1871 då hade man bärgat drygt 6ton silver från gruvan vilket var 18% av hela Sveriges totala brytning av silver under den tiden.

 

Silver

(latinskt namn Argentum) är ett metalliskt grundämne som tillhör gruppen ädelmetaller, och gruppen myntmetaller.

Metallen används ofta till smycken. Det används också som elektrisk ledare där mycket höga krav på låg resistans krävs, exempelvis till inneslutning av supraledande material i de största elektromagneterna. Tanken är att om kylningen av supraledaren fallerar så att supraledningen upphör, så ska de mycket stora strömmar det är frågan om kunna gå genom silvret istället utan att ge så höga temperaturer att ledarna smälter. Detta eftersom silver lär ha den lägsta resistansen av alla icke-supraledande ämnen vid tänkbara temperaturer. Silver har också en mycket hög värmeledningsförmåga.

Silver är även godkänt som färgämne i livsmedel, med E-nummer E 174.

Den kemiska beteckningen Ag kommer av argentum, det latinska ordet för silver (betyder även pengar).

Hur bildas silver

Alltsedan de första mänskliga civilisationernas uppkomst har människan utnyttjat metaller utvunna ur mineral i berggrunden till verktyg och prydnadsföremål. I vår tid utgör malmbrytning och metallutvinning en bas för den tekniska och industriella utvecklingen. Med malmmenar man en bergart som innehåller en sådan koncentration av metaller att den är ekonomiskt brytvärd. Är malmkroppen för liten för att vara brytvärd talar man om en mineralisering. De flesta metaller, med undantag av järn och aluminium, förekommer normalt endast i mycket små mängder i jordskorpan, utspridda som s.k. spårämnen i olika silikatmineral. I en malm eller mineralisering är de kraftigt anrikade och koncentrerade till särskilda mineral, oftast oxider (föreningar med syre, exempelvis järnmalmsmineralen hematit och magnetit) eller sulfider (föreningar med svavel, exempelvis kopparkis, zinkblände och blyglans).

Ädelmetallerna silver och guld finns endast i mycket små halter i jordskorpan, och även i många malmer förekommer de endast i låga halter och utvinns som biprodukter vid brytning. Silver finns ibland i små mängder ihop med blymalm (ex. i Sala och här i Guldsmedshyttan), guld ihop med kopparmalm (ex. i Falun, Boliden, Aitik). Endast vid kraftig koncentration bildar dessa metaller egna mineral (silver) eller uppträder i gedigen form som ren metall (silver eller guld).

Metaller kan koncentreras genom såväl magmatiska som metamorfa och sedimentära processer. Vissa järnmalmer (troligtvis bl.a. Kiruna-malmerna) liksom malmförekomster med titan, vanadin, krom, nickel eller platina kan bildas genom att malmmineralen direkt kristalliserar från en magma och genom sin tyngd samlas i botten av magmakammaren. Vanligt är annars att metallerna koncentreras i varma, salthaltiga vattenlösningar (hydrotermala lösningar), vilka antingen kan härstamma direkt från magman eller utgöras av grundvatten som uppvärmts av en underliggande magmakropp, och som lakat ut metaller ur omgivande berggrund. Metallerna kan sedan fällas ut i det uppspruckna berget ovanför magmaintrusionen. Detta gäller t.ex. flera stora förekomster av koppar, molybden och tenn i Anderna och Klippiga bergen, som bildar malmer av s.k porfyr-typ (porphyry copper etc på engelska). Andra malmtyper bildas när lösningarna träffar på kalksten i omgivningarna, s.k. skarnmineraliseringar (gäller en del koppar-bly-zink-malmer här i Bergslagen och i Oslo-området). Ibland fälls bly, zink, silver och guld ut i kvarts- eller kalcitgångar längs förkastningssprickor på större avstånd från magmaintrusionen, i vissa fall utan något uppenbart samband med magmatisk aktivitet. Möjligen kan i senare fall de malmbildande lösningarna ha bildats genom metamorfa processer (omvandling av berggrunden), då vatten kan frigöras ur berggrunden genom uppvärmningen.

En vanlig malmtyp är sulfidmalmer med koppar, bly, zink, silver och guld vilka avsatts i samband med vulkanism på havsbottnen. Stora mängder havsvatten cirkulerar i sprickor i berggrunden, värms upp av underliggande magma och tar upp metaller ur berget. När vattnet sedan strömmar ut på havsbottnen fälls metallerna ut och bildar en linsformad malmkropp som bäddas in i omgivande sediment. Flera exempel på sådan pågående hydrotermal malmbildning, s.k. black smokers, har påträffats längs de mittoceana ryggarna på senare år. Sker malmbildningen i en vulkanisk öbåge kan malmen bevaras, veckas och deformeras ihop med omgivande vulkaniska och sedimentära bergarter, och inkorporeras i den kontinentala jordskorpan. Huvuddelen av malmerna här i Bergslagen och Skelleftefältet har troligen bildats på detta sätt, liksom en del malmer i fjällkedjan högre delar (ex. Stekenjokk). Även många järnmalmer har troligen bildats genom utfällning på havsbottnen, såsom Bergslagens kalk- eller kvarts-bandade järnmalmer.

Principskiss av malmbildning genom utfällning av metaller från varma lösningar som strömmar ut på havsbottnen i vulkaniskt aktiva områden. Utfällning av metaller kan också ske längs sprickor nere i berggrunden. Infällt foto på aktiv s.k. black smoker med sulfidutfällning på havsbottnen från NOAA Pacific Marine Environmental Laboratory's Vents Program (foto Dr. Michael Perfit).


Principskiss med profil genom berggrunden, vilken visar hur motsvarande malmtyper ser ut efter det att berggrunden veckats och deformerats, och ovanliggande berg sedan eroderats bort. Malmkroppar i svart. Det är på detta sätt många av våra svenska malmer uppträder idag.


Här i den mellansvenska Bergslagen har malm brutits sedan tidig medeltid, kanske ännu tidigare. Här finns en rad metallförekomster knutna till 1900 miljoner år gamla vulkaniska bergarter i en båge som sträcker sig från norra Uppland och Gästrikland via södra Dalarna, Västmanland och östligaste Värmland (Bergslagens hjärtland) till Närke, Östergötland och Södermanland. Såväl järnförekomster (ex. Dannemora, Grängesberg) som komplexa sulfidmalmer med koppar, zink, bly och andra metaller (ex. Sala, Falun, Garpenberg, Zinkgruvan) förekommer i detta område. Det finns otaliga nedlagda gruvor och skärpningar i Bergslagens skogar, men de enda förekomster som bryts för närvarande är sulfidmalmerna i Garpenberg i södra Dalarna och Zinkgruvan vid Åmmeberg i Närke, samt Lovisagruvan vid Stråssa i Västmanland.

Källor: Wikipedia och Naturhistoriska riksmuseet


För att få logga denna earthcache som funnen måste du :
1. Maila svaret på de följande fem frågorna till cacheägaren.

A. Vad heter denna earthcache?

B. Hur djup är gruvan enligt informationsskylten?

C. Vad för metall har man förutom silver brutit i gruvan?

D. Vad kallas de stenhögar av ”skräp sten” som ofta finns runt äldre gruvor?

E. Beskriv hur sulfidmalmer bildas.

F. Förklara hur metamorfa processer går till.

2.  Ladda gärna upp ett eller flera foton av dig vid gruvhålet i din logg. Det är ej ett krav men det vore önskvärt.


free counters
Free counters

Additional Hints (No hints available.)



Reviewer notes

Use this space to describe your geocache location, container, and how it's hidden to your reviewer. If you've made changes, tell the reviewer what changes you made. The more they know, the easier it is for them to publish your geocache. This note will not be visible to the public when your geocache is published.