Ransberg kyrkas sägner:
I Ransberg har bevarats genom muntlig tradition ett flertal sägner och berättelser, av vilka några härrör från brytningstiden mellan hedendom och kristendom.
Den mest kända av dessa är en sägen om kyrkans tillkomst. I kullen söder om kyrkan bodde jätten Rane. Denne var inte precis glad över att en kyrka skulle byggas så nära hans boning. Men prästen förhandlade med Rane om saken. Det blev till och med bestämt att jätten skulle bygga kyrkan. Han ställde dock det villkoret, att prästen skulle gissa jättens namn innan kyrkan var färdig. I annat fall skulle prästen mista sina ögon, och därefter skulle jätten krama ihjäl honom. Arbetet med kyrkan gick raskt framåt, och prästen började bli orolig för sitt liv. Han kunde inte sova om nätterna utan vankade då omkring i kyrkans närhet. Då fick han höra en sång inne ifrån berget. Det var jättekvinnan, som sjöng en vaggsång, vari jättens namn nämndes. Just när jätten höll på att avsluta rappningen av kyrkan, han hade bara en fläck kvar, tilltalade prästen honom med det namn, som han hade hört i vaggsången. Jätten, som trodde att han hade prästen i sitt våld, kastade i vredesmod mursleven ifrån sig och återupptog ej arbetet. Flera murarmästare har försökt att fullborda jätten verk, men det har varit omöjligt att få rappningen att sitta kvar på gaveln.
Jätten trivdes inte så väl, sedan kyrkan kommit till. Han höll mest till inne i bergets mörkaste skrymslen. Efter en tid väcktes han ur sin slummer av ett förfärligt dån. Kyrkan hade nämligen fått klockor. Till slut kunde inte jätten härda ut att höra klockornas oväsen. Han tog några jättekliv ned mot kyrkan, slet loss klockorna ur stapeln och slungade dem ner mot sjön Örlen. Två klockor föll på sjöstranden, medan den tredje föll ned i ute i sjön och sjönk i djupet. När de båda återfunna klockorna låter malmen ljuda, hördes liksom en klagosång över ”syster som ligger i Örlen”
Gillis Andersson ur ”Boken om Ransberg”
Annat smått och gott om Ransberg:
På denna plats uppfördes redan på 1200-talet en liten kyrka. Troligen var den byggd av munkar och användes som rastställe vid vandringar mellan Alvastra kloster och Varnhem. Denna ursprungliga kyrka utgör kor i nuvarande kyrkobyggnad.
Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett rakt avslutat kor i öster. Vid korets norra sida finns sakristian. Mitt på långhusets södra finns ett litet vapenhus. Korfönstret har en glasmålning utförd 1960 Harald Lindberg med skildringar från kristendomens äldsta tid i Västergötland.
Sydväst om kyrkan finns en fristående klockstapel som är klädd med tjärade spån. Dess båda klockor göts om i början av 1800-talet
Free counters