Bagaregården - Landeriet Traditional Cache

Bagaregården
Under åren 1907-27, då Albert Lilienberg var stadsingenjör i Göteborg, infördes en ny typ av stadsplan, som var mer oregelbunden och anpassad till terrängen. År 1911 fastställdes en medeltidsinpirerad stadsplan för hela Bagaregården som blev internationellt uppmärksammad på en stadsplaneutställning. Gatustrukturen har de för Lilienberg så karakteristiska lätt krökta gatorna och små platsbildnigar såsom Landeriet, Gustavsplatsen och Viloplatsen. Platserna och gatorna är trädplanterade. De planerades av Lilienberg, som förespråkade "gatans konst", och även detaljerna i stadsmiljön som nyttobyggnader, lyktstolpar, broräcken med mera, fick stor uppmärksamhet. Planen utformades enligt dåtidens ideal med gator som följer terrängen samt oregelbundna kvarter, Lilienberg utvecklade den österriske arkitekten Camillo Sittes idéer. Den västra delen av Bagaregården byggdes ut med landshövdingehus och villor åren 1914-30, och på sluttningen mot Härlandavägen tillkom "Vidkärrs trädgårdsstad" samt några landshövdingehus vilka var HSB:s första i Göteborg. Lilienbergs plan för de östra delarna fullföljdes däremot inte, utan istället upprättades en ny stadsplan 1942 och området som numera kallas Strömmensberg bebyggdes med lamellhus och punkthus 1944-58. Många bostader i området är Kulturminnesmärkta och Västra Bagaregården ingår i kommunens "Bevaringsprogram 1975", "Värdefulla miljöer 1985" och "Skydd enligt NRL 2 kapitlet Riksintresse".

Området är attraktivt tack vare de idylliska landshövdingehusen, den natursköna miljön samt det korta avståndet in till centrala Göteborg. Av den yngre bebyggelsen, som den i Bagaregården, finns hela stadsdelar bevarade. I Bagaregården finns egnahemshus, lägenheter och radhus som nästan allihop byggdes mellan 1915 och 1930, vilket anses vara svensk arkitekturs guldålder. Landshövdingehusen i Bagaregården byggdes ursprungligen åt arbetare på bland annat Gamlestadens fabriker och SKF i Gamlestaden, men nu bor en stor andel från medelklassen här. Landshövdingehusen är populära och har låg hyra.

Landeriet
Ett av Göteborgs många landerier har gett stadsdelen Bagaregården sitt namn. Namnet Bagaregården kommer i sin tur från bagaren Joachim Schönfelt, som 1650 arrenderade landerimarken.

Idag vill man gärna tro att landeri är en beteckning för byggnaderna. Från början åsyftades marken där det på en del av dem uppfördes bostadshus på 17- och 1800-talet. Några finns kvar än i dag: Johanneberg (vid Korsvägen), Stora Katrinelund (Vid Nya Ullevi), Kvibergsnäs i Utby, Liseberg och Bagaregården.

Den första byggnaden på Bagaregården uppfördes av Paul Jürgensen och det var då som den fick karaktären av lantegendom. Lanteriet har sedan ägts av en rad personer varav en var källarmästaren Johan Minten, som drev ett populärt värdshus. Det sägs att göteborgarna drog hit i stora skaror under vackra vår- och sommarkvällar. Johan Mintens hustru Regina Elisabeth Werkamp födde 16 barn men trots (tack vare?) detta blev fru Minten 100 år gammal och hade överlevt sin man med 40 år när hon dog 1826.

År 1934 flyttade Redbergslids folkbibliotek in i landeriet och 1936 öppnades i bottenvåningen Sveriges första kommunala fritidsgård, Gamlestadens ungdomsgård, senare kallad Bagaregårdens fritidsgård.

Under senare år har Bagaregårdens Kulturhus med bibliotek och förskoleverksamhet hållt till här men flyttade i samband med att det nya kulturhuset "Kåken" (fd.Härlanda fängelse) öppnade. Nu byggs landeriet om till kontor för Göteborgs Stad Social Resursförvaltning. Ett par olika organisationer kommer att samsas under samma tak, bl.a. skall kommunens lägerverksamhet för barn ha sin administration här.

Den gamla landeribyggnaden och parken har ett stort lokalhistoriskt värde.

Cachen
Cachen är en filmburk och innehåller från början en loggremsa och två pennor.

Senast kontrollerad av ägaren: 2013-08-07
Kända problem: Inga

Bagaregården
Bagaregården (the estate of the baker) is a district in Gothenburg which belongs to the Örgryte borough.

In the early 20th century a new type of city plan was introduced and in 1911 the city engineer Albert Lilienberg established a city plan inspired by the Middle Ages for the entire Bagaregården, which became internationally acclaimed at a city plan exhibition. Lilienberg advocated the "street art" which characteristics are slightly curved streets and small squares (like Landeriet, Gustavsplatsen and Viloplatsen). A lot of attention was put into details in the urban environment as commercial buildings, lamp posts and bridge parapets etc.

Many buildings in Bagaregården are "Kulturminnesmärkta", which means that they enjoy the strongest legal cultural and historical protection available to protect traces of history that have had great significance for the understanding of today's society and to guarantee people's access to the Swedish cultural heritage.

Landeriet
One of Gothenburg's many "mansions" (landeri) has given the district Bagaregården its name. The name Bagaregården in its turn comes from the baker Joachim Schönfelt, who in 1650 leased the land.

Today it's common to think that landeri is a denomination of the buildning(s) but originally it related to the ground where, in the 18th and 19th century, some residential buildnings were built. Some are still standing today: Johanneberg (at Korsvägen), Stora Katrinelund (at Ullevi), Kvibergsnäs in Utby, Liseberg and Bagaregården.

The first building in Bagaregården was built by Paul Jürgensen and it was then that it got the character of a country estate. Lanteriet has since then been owned by a number of people, of which one was the "restaurant manager" Johan Minter, who ran a popular tavern. It's been told that the people of Göteborg came here in large numbers during the beautiful spring and summer evenings. Johan Minten's wife Regina Elisabeth Werkamp bore 16 children, but despite (or because of?) this Mrs. Minten became 100 years old and had outlived her husband by 40 years when she died in 1826.

In 1934 Redbergslid public library moved into the landeri and in 1936 Sweden's first municipal Youth club opened in the bottom floor.

In recent years, Bagaregårdens Culture Center with a library and a pre-school stayed in the building but moved when the new Culture Center "Kåken" (former Härlanda prison) opened. Now the landeri is being rebuilt into offices for the Gothenburg City Social Resource Management. A couple of different organizations will share the building, e.g. the municipal administration for organizing camping activities for children.

The old landeri building with its park has an important local historical value.

The cache
The cache is a film canister and contains from the start a log stripe and two pens.

Last checked by the owner: 2013-08-07
Known problems: None