Elgerumsgården på 1890-talet. Sedan 1959 utgör gården
Mönsterås
Hembygdsgård. Men hur gammal är gården egentligen? Det finns
olika
uppgifter. Jag presenterar här en hypotes.
Stranda Hembygdsförening förfogar sedan slutet av 1950-talet
över
den sk Elgerumsgården som då blev hembygdsgård. Elgerum är en
gammal by som omtalas redan 1292 när Svantepolk Knutsson byter
bort
1,5 aln till hospitalet Norrabygd (Oknebäck). På 1500-talet
ägs
Elgerum av Gustav Vasa och ätten Bielke. 1650 består Elgerum
av
totalt 1 mtl krono och 1 ½ mtl frälse. Med tiden framträder
sex
gårdar, vilka i sin tur delades på flera. 1849 genomförs Laga
skifte varvid flera gårdar flyttas ut från bykärnan, bland andra
de
tre gårdar som slogs ihop till Elgerumsgården, den nuvarande
hembygdsgården.
Men hur gammal är egentligen mangårdsbyggnaden? Jag
presenterar
här några iakttagelser och argument. Men innan vi vänder oss
till
källorna så ska vi se vilka besked vi får i några böcker och
skrifter.
Fyra tidsangivelser
I Sveriges bebyggelse, Landsbygden Kalmar län II från 1958,
så
anges mangårdsbyggnaden vara från 1890.
I en liten skrift - Hembygdsgården Elgerum i Mönsterås -
från
1969, skriver Erik Nelsson att huset är uppfört i mitten av
1850-talet. Han anser också att ”troligen har denna
byggnad
såväl som flygelbyggnaden föregåtts av tidigare hus”. På
ett
annat ställe i skriften framgår att det ovanför entrédörrarna
finns
en skylt som omtalar att huset var försäkrat i
Brandförsäkringsverket, Stockholm från och med år 1783.
Därmed
antyds plötsligt att huset skulle vara från 1780-talet?
Om vi så till slut tittar på den stencil –
Elgerumsgården.
Historik - som dagens besökare av hembygdsgården får ta del av ,
så
nämner man att Elgerums by genomförde Laga skifte omkring
1850,
varvid gårdarna flyttades ut från bykärnan som låg några
hundra
meter från Hembygdsgården, sydväst om platsen där Statoil
idag
ligger. Vid denna tid ägde JP Berg och kort därefter JP
Cedergren
tre av gårdarna i Elgerum. 1872 köpte konsul Johan Ludvig
Rosén
dessa tre gårdar och sammanslog dem till en storgård.
”Vid
den tiden byggdes troligen huvudbyggnaden”, skriver man.
I litteraturen förekommer alltså fyra olika uppgifter:
1.1890.
2.Mitten av 1850-talet.
3.1780-talet.
4.1872.
Vilken uppgift är den rätta? Problemet är att ingen anger
några
källor.
Inga köpehandlingar eller lagfarter funna
Jag har inte hittat några köpehandlingar eller lagfarter för
huset
i hembygdsföreningens arkiv. Kanske finns dom i kommunens arkiv.
Om
inte annat så kan man förstås gå via lantmäterimyndigheten, men
det
har inte varit möjligt att hinna med inom ramen för denna
artikel.
Före Laga skiftet
Före Laga skiftet 1849 så låg alla gårdar enligt kartan
relativt
väl samlade. Före 1850 fanns det ingen gård där dagens
hembygdsgård
ligger.
Elgerumskartan från 1840-talet visar att det inte låg någon
gård
där dagens hembygdsgård ligger (markerat med kryss).
Några gårdar flyttar ut från bykärnan
Vid Laga skiftet bestämdes att några gårdar skulle flyttas
från
bykärnan för att få mer sammanhållna marker. En av gårdarna
på
Elgerum nr 3 och en på Elgerum nr 4 fick de marker där
Elgerumsgården sedermera kom att byggas. Gård nr 3 fick på
kartan
beteckningen Cc. Gård nr 4 fick beteckningen Dc.
Gårdarna slås ihop redan omkring 1850
Redan vid Laga skiftet ägdes dessa båda gårdar av JP Berg och
när
skiftet diskuterades på 1840-talet begärde han att de två
gårdarna
skulle slås samman till en. Så verkar det också ha blivit.
Brukaren
av gård nr 4, JP Bergs måg, flyttar med sin familj 1849 och
någon
ny brukare anges därefter inte. Därmed behövde man bara flytta
gård
nr 3 där JP Berg själv bodde. Några år senare hade JP
Cedergren
köpt dessa båda gårdar, samt gård nr 6.
Vi kan alltså tvärt emot tidigare uppgifter i litteraturen
konstatera att de tre gårdar som konsul Rosén påstås ha
slagit
samman till en storgård 1872, förefaller ha slagits ihop redan
i
samband med Laga skiftet omkring 1850. Visserligen har man
redan
tidigare noterat att de tre gårdarna hade samma ägare på
1850-talet, men inte att gårdarna också slogs ihop redan då
med
bara en huvudbyggnad.
Kan dagens hembygdsgård vara gård nr 3 som Cedergren bodde
på?
Men betyder det att dagens hembygdsgård byggdes redan i samband
med
Laga skiftet, dvs omkring 1850? Helt omöjligt är det förstås
inte
eftersom man i samband med skiftet kan ha låtit bygga en ny
huvudbyggnad för de ihopslagna gårdarna, när man ändå var
tvungen
att flytta en gård. Cedergren, som ägde gårdarna (3,4 och 6)
efter
JP Berg, bodde i alla fall på gård nr 3 från 1850-talets
början
fram till sin död 1875. Ändå tror jag inte att han bodde på
dagens
hembygdsgård.
Konsul Rosén köper gårdarna och flyttar till Elgerum nr 4
1872 sålde Cedergren de tre ihopslagna gårdarna till Johan
Ludvig
Rosén som var en av Mönsterås mäktigaste herrar - konsul,
köpman,
skeppsredare och drivande inom kommunalpolitiken. Det mystiska
är
att Rosén inte verkar ta över Cedergrens hus på gård nr 3, där
ju
Cedergren faktiskt får bo kvar fram till sin död tre år
senare.
Istället bosätter sig Rosén på gård nr 4 dit han flyttar 1874,
dvs
två år efter köpet. Detta bekräftas av den ekonomiska kartan
från
1941 som visar att Roséns gård
(Elgerumsgården/Hembygdsgården)
ligger på den mark som motsvarar gård nr 4. Det skulle kunna
tolkas
som att Rosén efter köpet 1872 lät Cedergren bo kvar på huset
till
gård nr 3 (område Cc på kartan) och samtidigt lät bygga sig
ett
eget ståndsmässigt hus på gård nr 4 (Dc på kartan) som passade
hans
ställning som konsul och förmögen köpman. Efter ett par år var
allt
färdigt och han flyttade in på gården.
Om min tolkning stämmer är alltså den uppgift som dagens
besökare av hembygdsgården får till sig riktig. Huset byggdes
sannolikt mellan 1872 och 1874. Dock har man fel när man påstår
att
det var Rosén som slog ihop gårdarna. Det hade man gjort
redan
omkring 1850.
Den ekonomiska kartan från 1941. Elgerumsgården ligger ungefär
i
mitten av bilden.
Skylten?
Vad ska vi då göra med skylten som anger att huset var
brandförsäkrat redan 1783? Nja, den skylten har man tagit från
ett
annat hus och satt dit på det nya. Ett otyg som
förhoppningsvis
inte lurar någon.
Sammanfattning
Grunden för Elgerumsgården läggs i samband med Laga skiftet 1849
då
två av de tre gårdarna som skulle komma att utgöra
Elgerumsgården
slås ihop. Snart tillkommer även gård nr 6. Initiativtagare
till
detta var JP Berg. Vid 1850-talets början övertas gårdarna av
Cedergren som bosätter sig på gård nr 3. Huset kan vara ett
flyttat
hus från bykärnan eller ett nybyggt. Dock var det knappast
dagens
hembygdsgård han bodde i. När konsul Johan Ludvig Rosén köper
gårdarna av Cedergren 1872 låter han sannolikt bygga sig en ny
gård
på Elgerum nr 4 dit han flyttar in 1874. Det är detta hus som 85
år
senare blir Mönsterås Hembygdsgård.
Hur gå vidare?
Jag ska nu gå vidare och kontakta lantmäterimyndigheten för att
om
möjligt lösa gåtan en gång för alla.
Övriga ägare Konsul Roséns affärsrörelse gick i konkurs
1884.
Gården köptes då på exekutiv auktion av Roséns måg Gustav Berg
som
överlät gården till Roséns dotter. Rosén och dottern bodde kvar
på
gården till 1896 då de flyttade till Eksjö.
Under senare delen av 1890-talet övertas gården av CO
Carlsson
som lät anlägga trädgård och växthus.
I övrigt ägdes gården av:
1910 - August Kvist.
1910 – Axel Dahlström.
1915 – Gerhard Dahlström.
1923 – Abel Karlsson.
1931 – A Johansson.
Mönsterås kommun köpte gården 1956 för 485 000 kr. Sedan
1959
har Stranda Hembygdsförening förfogat över byggnaderna.
Källor
Laga skifteshandlingar för Elgerum.
Husförhörslängder för Mönsterås socken och Elgerums by
1830-1895.
Jonny Nilsson
Cachen innehåller loggbok, penna, pennvässare och lite
småsaker.