Gurra böjde sig ner och plockade upp lappen som föll ur Martins plånbok när han skulle betala för "blomman" till Sofi. De hade helt bytt spår när det gällde vad hon skulle få för något och Gurra hade kommit ner till stan för att möta upp Martin så de kunde hjälpas åt. De hade tittat runt en del i Blomsteraffären men sedan valt att gå därifrån för att kolla in ett annat ställe. Eftersom hon fyllde år så nära jul hade Gurra kommit på den fullkomligt geniala idén att de skulle köpa henne en julegran. Glitter, kulor, lampor och grejer skulle de ha också. Så nu stod de alltså hos julgransförsäljaren på torget. De hade två stora kassar fulla med julgranspynt och en stor, och faktiskt riktigt tjusig, julgransfot också. Det var nästan att de glömmde att hon behöver en sån också om det hela ska funka. Men nåja, nu hade de den i alla fall.
Medan Martin betalade tittade Gurra på lappen. Det var bara en massa siffror. Ingen ordning på dem alls. Varför hade Martin den i plånboken, kanske var det ett spel, något sånt där sudoku eller liknande. Gurra var inte mycket för siffror, han hade alltid haft svårt för matematiken i skolan. Men en uppgift hade han verkligen gillat. Den skulle han minsann visa för Martin senare eftersom han verkade gilla sånt där mattekrångel.
Granen vart betald och Gurra gav lappen till Martin. "Ojsan hade den ramlat ur. Så bra att du såg den. Det hade varit jobbigt att förlora den lappen. Tack."
