Kvarnen i Marum Traditional Cache
Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions
in our disclaimer.
Väderkvarnen i Marum är av typen stubbkvarn, även kallad stolpkvarn där hela kvarnhuset vrids efter vinden. Stubbkvarnen som typ är äldst av
väderkvarnar med vertikalt vindfång och kan med säkerhet beläggas i Västeuropa från slutet av 1100-talet. Denna typ av kvarn byggdes i Sverige ända in på 1900-talet. De var ofta gårdskvarnar och användes för husbehovsmalning.
Resultatet av Per-Erik Rågfeldts inventering från 1973 av vatten- och väderkvarnar i Uppland visar att de äldsta kvarnarna i området härstammar från mitten av 1700-talet. De är främst av den typ av stolpkvarn som var vanlig i Roslagen. Den troligen äldsta, enligt Rågfeldt, är Marums kvarn som har årtalet 1753 inristat. Den är en av fyra kvarnar som finns kvar i området. I slutet av 1800-talet fanns minst 14
väderkvarnar på Björkö-Arholma varav de flesta var stolpkvarnar. ”Gemensamt för stolpkvarnar är att de vilar på en fot eller stolpe varpå en tvärstock är lagrad. På denna tvärstock är sedan liggaren placerad. För att vända kvarnen upp i vind vrider man hela kvarnhuset på denna stolpe.Dessa stolpkvarnar har som regel bara ett stenpar och har inte kostats på någon ombyggnad. De var ofta gårdskvarnar.” ( Rågfeldt, 1973).
Byggnadshistoria
Kvarnens ursprungliga placering är okänd. Att det timrade kvarnhusets stockar är märkta med romerska siffror tyder på att kvarnen plockats ner och flyttats en eller flera gånger. På en av stockarna är inristat ”PMS 1801”. Enligt Kaj Wicklander
(Wicklander 2008) har kvarnen stått på Västergården i Västra Edsvik. När gårdens ägare gick i konkurs omkring 1885 flyttades kvarnen omkring 1890 till Marum. På sin nuvarande plats i Marum har kvarnen varit i drift in på 1920-talet. Mitt emot kvarnen låg Björkö bageri som drevs fram till 1957. Kvarnen
fanns avbildad på bageriets påsar.
Kvarnens nuvarande ägare är Agneta och Magnus Nordenskjöld, Bromma.
Ett nyttjandeavtal på 50 år är upprättat 1998 mellan fastighetsägarna och Björkö-Arholma Sjömannaförening.
Byggnadsbeskrivning
Väderkvarnen i Marum består av ett kvarnhus med knuttimrad stomme med måtten 3.50 x 3.20 meter. Kvarnhuset är fäst i kvarnfoten med en kraftig stolpe/hjärtstock som vrids runt. Kvarnfoten är förankrad i berget. Kvarnhusets timmerväggar är utvändigt fodrade med bräder på lock som rödfärgats. Även foten är inklädd med bräder av vankantat virke som tjärats. Kvarnvingar saknas sedan ett antal år. Maskineriet finns bevarat men behöver rustas upp. Gångåsen fanns kvar när arbetet med upprustningen startade men visade sig vara kraftigt rötskadad.
Kvarnen mättes upp hösten 1997. Uppmätningsritningar och ritningar till kvarnvingar upprättades av Berndt Lundin, Grödinge. Björkö-Arholma Sjömannaförening påbörjade 1998 arbetet med att restaurera kvarnen. Den höll då på att förfalla helt på grund av uteblivet underhåll, bl a var taket, gångåsen och kvarnvingarna svårt angripna av röta. Marums kvarn beviljades statligt bidrag första gången 1999 då
följande arbeten utfördes av såväl frivilliga krafter som lejda. Kvarnhuset fick nytt tak av tryckimpregnerat, tjärstruket virke som lades ovanpå det gamla spåntaket. Väggarna panelades om med vankantat virke och rödfärgades. Kvarnfoten förstärktes. Kvarnbacken röjdes.
Utförda åtgärder 2008-2009
Gångås
Gångåsen var enligt åtgärdsbeskrivningen 1998 tänkt att behållas och rötskadade delar ersättas med friskt regelvirke. Det visade sig emellertid att
skadorna var så omfattande att gångåsen behövde bytas ut. Den gamla gångåsen demonterades och fraktades över till Åland tillsammans med ett
ämne till en ny gångås. Ämnet kommer från Lundås Säteri och har ungefär två års torktid. Den gamla gångåsen har fungerat som modell vid tillverkningen av den nya. Arbetet har utförts av Alf Berglund, Geta, Åland som har stor erfarenhet av att rusta kvarnar. Vid sidan av sitt yrke som sjökapten har han rustat ett tjugotal liknande kvarnar på Åland.
För att kunna tillverka en gångås med färdigt mått 45 cm x 45 cm i tjockändan där vingarna ska fästas krävs ett ämne med diametern minimum 60 cm. Längden på den färdiga gångåsen är 4,89 m. Träslaget som använts är tall. Gångåsen har tjärats med stubbtjära 2-3 gånger under sommaren 2009. Under augusti 2009 har den nya gångåsen monterats med hjälp av en
patenttalja via dörren. Hela arbetet tog 3 timmar att utföra. Gångåsen har en åttasidig genomskärning på den del som finns inne i kvarnhuset, följt av en rundsvarvad lagring och avslutas med en del med
kvadratisk genomskärning. Gångåsens åttasidiga ände är fäst i ett järnbeslag på kvarnhusets ena gavel. Den rundsvarvade delen vilar på motsatta gaveln, medan den fyrkantiga kronan sticker ut utanför
kvarnhuset. I gångåsen är vingbalkarna och kronhjulet infästa. Kronhjul Kronhjulet har reparerats med nya balkar genom gångåsen och
infästningar i kronhjulet med dymlingar. Samtliga femtio kuggar är nytillverkade av björk och inpassade i de gamla urtagen i kronhjulet.
Kvarnvingar
Kvarnvingarna har tillverkats av modellsnickare Peter Österman i Simpnäs. Som underlag för arbetet har han använt sig av en vingritning för kvarnen i
Marum daterad maj 1998 av Berndt Lundin. Till hjälp har även använts ett fotografi från 1920-talet där vingarna syns. Längden på de nya vingarna har följt ritningarna. Virkesdimensioner har Alf Berglund lämnat råd till utifrån sina erfarenheter av åländska kvarnar. Som stockvirke har furu valts
medan gran, som bla är lättare än furu, har använts som klenvirke. Vingarna har under sommaren 2009 tjärats 5-6 ggr med Claessons furutjära typ A utspädd med balsamterpentin och lite linolja.
De två vingstockarna, den yttre resp den inre, är fästa med tolv bultar, tre i vardera vingen. Smidda fyrkantiga bultar har inte gått att hitta därför har
fyrkantiga bultar tillverkats av gammalt fyrkantsstål liksom brickorna som av gamla järn.
Trappa, luckor och kvarnhäst
Trappan har byggts på plats av Alf Berglund. I nuläget är den utförd som en fast konstruktion, dvs kvarnhuset går inte att vrida runt. Framöver kan
detta ändras om kvarnen går att vrida. Luckor och svans har tillverkats lokalt och byggts på plats och tjärats.
Panel
Panelen i gavelröstet på framsidan har ersatts med nya panelbräder och enstaka bräder på övriga väggar har bytts ut. I stället för att som tidigare använda vankantat virke har kantsågad panel av varierande bredd använts. Kvarnhusets väggpanel har rödfärgats och kvarnfotens panel har tjärstrukits.
Arbetet har utförts med stor hänsyn till byggnadstradition och med stort hantverkskunnande. Björkö-Arholma Sjömannaförening har gjort en stor
kulturinsats genom upprustningen av Marums kvarn som framöver kan vara en samlingsplats i trakten.
Källa: Stockholms läns museum
Additional Hints
(Decrypt)
Haqre
Treasures
You'll collect a digital Treasure from one of these collections when you find and log this geocache:
Loading Treasures