Bastu valvet Traditional Cache

Om fästningen

Inledning

Då Sverige förlorat Finland 1809, blev Östersjökusten mera utsatt än tidigare. Militärt bedömde man att en fiende inte skulle kunna hejdas vid kusten utan skulle efter fördröjande strider kunna slås inne i landet, enligt den så kallade centralförsvarsidén.^[2] Från början planerades operationsfästningar vid Askersund och Jönköping samt en depåfästning vid Vanäs udde på Västgötasidan av Vättern men endast den sista blev verklighet. Vid ett senare tillfälle togs beslut att centraldepån också skulle vara operativ fästning, och den skulle inrymma både garnison, förråd och "borgarkvarter".^[3] Meningen var att regering och centrala ledningsfunktioner i händelse av anfall mot riket skulle dra sig tillbaka till denna fästning mitt i landet. Även Riksbankens guldreserv skulle skyddas i fästningen under orostider.

Projektplan för bastionsfästning på Vanäs udde, gillad av kung Karl XIV Johan år 1819.

Fästningen, som hade en planerad byggnadstid på 10 år, började byggas 1819 enligt en av riksdagen då beslutad försvarsplan, och det ursprungliga namnet var Vanäs fästning. Platsen föreslogs av generalen och viceamiralen Baltzar von Platen i samband med byggandet avGöta kanal,^[1] som påbörjades i Forsvik, 7 kilometer nordväst om Vanäs och var en av förutsättningarna för en central fästning. Platsen ansågs lättförsvarad då den triangelformade Vanäs udde gör att fästningen får två sidor mot Vättern.

Grusvallarna

Längs udden löpte en sandås, och under de första 15 åren bestod arbetet i att skyffla denna sand ut till de cirka 5 kilometer långa försvarsvallarna mot fästningens sjösidor, samt att bygga utskjutande kaponjärer, varifrån man skulle kunna skjuta längs med vallarna.Nedanför de 5 km långa grusvallarna och mellan kaponjärerna ett sk stormhinder bestående av en kalkstensgrund. Ovanpå grunden ett järnstaket bestående av ca 4 m långa upprättstående,smidda och spetsade järntenar. Dessa smiddes i en hytta vid Igelbäcken ca 10 km norr om fästningen. Totalt gick det åt ca en miljon ton sand för vallbygget.^[4] Under åren 1827-1830 arbetade cirka 2000 personer på anläggningen.

År 1831 flyttade fästningens första garnison in. Det var ett kompani ur Göta artilleriregemente som flyttade från Varbergs fästning, vilken då upphört som aktiv befästning.

Färdiga grusvallar (grönt), och förslag till utbyggnad (grått), av Karlsborgs fästning 1836. Ritning av Carl Fredrik Meijer.

I mitten av 1830-talet var befästningarna mot sjösidan i stort sett klara, och arbetet på slutvärnet kunde börja. År 1832 blev också Östgötadelen av Göta kanal klar, Västgötadelen hade slutförts redan 1822. Vid en inspektion av kung Karl XIV Johan 1832 lades grundstenen för huvudporten, Götiska valvet, samt ändrades fästningens namn till Karlsborgs fästning.^[1]

Slutvärnet

Då det fientliga huvudanfallet på Karlsborgs fästning förväntades komma från landsidan, krävdes omfattande befästningarbeten för att möta hotet. Från början planerades ett vanligt försvarsverk med bastioner, men chefen för byggnadsarbetet, löjtnant Johan af Kleen vidFortifikationen, fick efter en studieresa i Europa andra idéer. Af Kleens framlagda förslag till ny landfront år 1835 innebar att Vanäs udde genom ett slutvärn skulle skäras av från strand till strand längs sin bas. Slutvärnet, bestående av två våningar med kanoner placerade ikasematter, skulle stödjas av vallgravar, bastioner, kurtiner, och kaponjärer. Det var ett sinnrikt system som skulle skapa ett djupförsvar framför slutvärnet.^[2] Det långa raka värnet avslutades i de yttre ändarna med korta värn, vinklade inåt. För att kunna bestryka murarna uppfördes ett runt torn i vardera vinkeln, samt ett torn på mitten.^[1] Dessa torn fungerade som kaponjärer.

Förslaget godkändes och resulterade i fästningens mäktiga 678 meter långa slutvärn. Anläggningen, som är en av Europas längsta byggnader, började byggas 1844 och var färdigbyggt 1866.^[4] Då var 263 kanoner riktade mot fronten,och fästningen var planerad att bemannas med mellan 6000 och 8000 man. Byggnadens tak, det så kallade fredstaket, skulle också kunna tas bort och göra det möjligt att använda det övre våningsplanet som ett öppet batteridäck. Väggarnas tjocklek är 2-3 meter på "krigssidan" mot söder, men betydligt tunnare åt norr, in mot fästningen.

Slutvärnet är huvudsakligen uppfört i kalksten från Omberg, vilken skeppades över från Borghamn med båt. All sten höggs för hand med primitiva verktyg och slipades med sand och vatten för att få en slät yta.^[4] Arbetsstyrkan var brokigt sammansatt. Den bestod periodvis avindelta soldater, som under den ljusa årstiden sändes till arbetskommendering på Karlsborg. Många från den omkringliggande landsbyggden tog också frivilligt arbete här, särskilt i samband med missväxtår. I båda dessa katergorier fanns skickliga hantverkare. Dessutom fanns tvångskommenderade personer med brottslig bakgrund, lösdrivare och fångar. De organiserades under militära former mellan åren 1826 - 1885 i en särskild styrka som först kallades Pionjärkåren, därefter Kronoarbetskåren och slutligen Disciplinkompaniet. Vaktpersonalen bestod av indelta soldater från olika delar av landet.^[1]

Johan af Kleens ritning till den årliga redovisningen av fästningsbygget vid Karlsborg, för år 1848. Det 1844 påbörjade slutvärnet är markerat i rosa nere till höger.

Reglerna i Pionjärkåren och dess efterföljare var hårda:

Förslag till förenklad landfront 1877 med kaponjärer (II och III) och blockhus, samt järnväg och ny hamn öster om fästningen.

Bilder från slutvärnet

• 

  En del av det 678 meter långa slutvärnet, sett från huvudvallen.

•  
• 

  Torn/Kaponjär vid slutvärnet.

•  
• 

  Befäst ingång till en kaponjär från huvudvallen.

•  
• 

  Ritningsförslag till skyddsvallar framför slutvärnet 1867.

Huvudvallen

Då slutvärnet byggts färdigt 1866 hade anläggningen spelat ut sin roll som operativ fästning, och man insåg att den aldrig skulle kunna spela någon avgörande roll i ett krig. De planerade bastionerna framför slutvärnet slopades och i stället beslöt man att bygga enklare lösningar, främst av kostnadsskäl men också då man ville få anläggningen färdigbyggd så snart som möjligt. Lösningen blev två mindre värn, så kalladeblockhus, framför huvudvallen. Utskjutande kaponjärer kunde också skjuta längs med huvudvallens grav. För att föra ut trupper till olika platser på huvudvallen under strid byggdes täckta gångar, poterner, inne i vallarna.^[1]

År 1870 var Karlsborgs fästning i fungerande skick men först 1909, efter 90 års byggnadstid, förklarades den vara helt färdig.

Tidigare hemligstämplad karta över byggnader inom och i närheten av Karlsborgs fästning. Ritad 1881 av löjtnant Oscar Fredrik Haverman.

Byggnader

Samtidigt som fästningen byggdes, uppfördes också olika hus i och runt anläggningen.

• Kungsvillan, byggd 1823 längst ute på udden, var tänkt som kungafamiljens bostad om man måste lämna Stockholm.
• Arsenalen (Tyghuset) som uppfördes på 1840-talet, var förråd för vapen och utrustning. Då fästningen var centralförråd för hela armén fanns här ca 100 000 gevär och övrig utrustning lagrad.".^[3]
• Garnisonssjukhus utanför vallarna nära Kungsvillan.
• Kajanläggning, verkstadsområde och smedja var bland det första som byggdes på Vanäs, utanför vallarna.
• Bank
• Ridhus och stallar.
• Officersbostäder.
• Garnisonskyrkan, som är inrymd mitt i slutvärnet, invigdes 1869. Kyrkan ligger på andra våningen, ovanför Fästningsmuseet, och var en gång även tänkt som plenisal för riksdag och regering i orostider. I taket hänger en ljuskrona tillverkad av 276 bajonetter istället för ljusprismor.
• Då bakladdade gevär och kanoner började användas på 1860-talet uppstod behov avpatrontillverkning, vilket startade på Karlsborg 1867. År 1886 utökades produktionen och förlades i en särskild ammunitionsfabrik, Vanäsverken, utanför östra vallarna.^[1] Det tidigare fabriksområdet bebyggs nu med sjönära bostäder.
• Då det nya kommunikationsmediet radio utvecklades i början av 1900-talet, så togs 1915 beslut om att uppföra en svensk "storstation för korrespondens med andra länder". Då Karlsborgs fästning fortfarande var planerad att skydda riksdag, regering och krigsledning i ofredstid, så valdes platsen Kråks mosse 5 km sydväst om Karlsborg med tanke på att stationen,Karlsborg radio, skulle trygga Sveriges radioförbindelser i krig som centralradiostation.
• År 1913 landade löjtnanten Gösta von Porat med sitt flygplan, en Nieuport IV G, på exercisheden "Lusharpan" framför fästningens huvudvall, och fann att markerna skulle vara användbara vid flygövningar. 1915 använde arméflyget Karlsborg som en av sina baser då det fanns stora möjligheter att öva skjutning och bombfällning på artilleriets skjutfält. Även sjöflygplan användes vid senare övningar. Under senare delen av 1930-talet byggdes hangarer och landningsbana till det som 1 juli 1939 blev Västgöta Flygflottilj F6 nära fästningen.

Fästningsbyggnader

• 

  Garnisonskyrkan, mitt i slutvärnet.

•  
• 

  Garnisonskyrkan, med sin ljuskrona av bajonetter.

•  
• 

  Fästningens värdshus, numera officersmäss.

•  
• 

  Kommendantshuset, fästningen äldsta stenhus, byggt 1831-1838.

Vanäs udde och Karlsborgs fästning under 1800-talet, sedd från sydväst. Modell i Karlsborgs fästningsmuseum

Förändrad inriktning

Den långa byggtiden gjorde att ett antal faktorer ändrade sig, vilket förändrade förutsättningarna för fästningen.

• Ångmaskinen, vilket möjliggjorde snabbare förbindelser med ångbåt och järnväg än vad segelfartyg och hästskjuts kunde erbjuda. En resa Stockholm - Göteborg med diligenstog på 1830-talet cirka en vecka.^[5] De nya förutsättningarna möjliggjorde ett strategiskt tänkande där man snabbt kunde mobilisera en armé och förflytta den mot en anfallande fiende.
• Utbyggnaden av det elektriska telegrafnätet. Detta innebar en snabbare kommunikation och längre förvarningstid, än det tidigare kommunikationssättet med hästkurir, där en ritt mellan Stockholm och Göteborg tog två dygn.
• Vapenteknikens utveckling. Artilleripjäser som konstruerades på 1880-talet kunde med lätthet skjuta igenom de 3 meter tjocka kalkstensmurarna på fästningen.^[4] Räckvidd och precision hade också ökat då räfflade eldrör börjat användas. Då Vaberget ca 5 kilometer från Karlsborg skulle vara ett hot om det utnyttjades av en fiende, byggdes Vabergets fästning här med ny teknik då befästningsanläggningen, för första gången i Europa, mellan åren 1888-1909 sprängdes direkt ut ur berget.^[3]
• Omflyttning av befolkningen. I början av 1800-talet var huvuddelen av Sveriges befolkning sysselsatta i jordbruket och Västergötland, närmast fästningen, hörde till landets folkrikaste trakter. Detta förändrades med industrialismens genombrott vilket medförde en kraftig inflyttning till städerna.
• Förändrad strategi. Under Krimkriget 1853-56 seglade en engelsk-fransk örlogseskader in i Östersjön och angrep ryska positioner, bland annat på Åland. Ryssland tvingades slutligen att göra Åland till demilitariserad zon.^[6] Detta innebar att hotet mot Sverige minskade och insikten om att Ryssland, med hjälp av rätt allierad, kunde besegras. Det ökade självförtroendet ersatte det tidiga 1800-talets uppgivna stämning, och under senare delen av 1800-talet byggdes en serie befästningar runt Stockholm, med en vilja att snabbt möta ett angrepp i stället för den tidigare taktiken att dra sig tillbaka och kraftsamla inne i landet.^[6]

Nutida förhållanden

Invid fästningen har samhället Karlsborg, före 1832 kallat Rödesund, vuxit upp. Det var allra först en marknadsplats, och efter 1819 blev det bostadsområde för personal vid fästningens verksamheter och växte upp till en stad, mycket tack vare Göta kanal som går genom staden.

Sedan fästningen utgick ur krigsorganisationen vid försvarsbeslutet 1925 har den i stället, tillsammans med Boden, utgjort landets störstautbildningsgarnison. Sedan 1984 finns Livregementets husarer (K 3) här, där numera (sommaren 2011) bland annat ingår snabbinsatsförband,Fallskärmsjägarskolan och Försvarsmaktens överlevnadsskola. På fästningsområdet finns också specialförbandet Särskilda operationsgruppen (SOG) inrymt.

Sedan 1935 är Karlsborgs fästning statligt byggnadsminnesmärke och förvaltas av Statens Fastighetsverk. Ett antal av byggnaderna inne på fästningsområdet är ombyggda, med bibehållen exteriör, och hyrs ut till civila hyresgäster.

Kuriosa

• Karlsborgs fästning fanns med i den tyska krigsplanläggningen inför ett eventuellt anfall mot Sverige under andra världskriget. Inte som huvudmål, utan som riktmärke för anfall mot näraliggande flygbasen F6.^[1]

• Den svensk filmkomedin Göta kanal 3 – Kanalkungens hemlighet från 2009, utspelar sig bland annat på Karlsborgs fästning. Filmen väver också in sambandet mellan Baltzar von Platen, Göta kanal och fästningen i sin handling.