Steninge Glasbruks AB grundades 17 oktober 1873 på initiativ av disponent Severin Sjöstrand.
Produktionen kom igång ett år senare och inriktades till en början på apoteksglas och buteljer till bl.a Halmstads bryggerier.
Soda, krita och stenkol fraktades med båt till bruket.
Fartygen ankrade upp en bit ut från stranden och lasten skeppades in till land med pråmar.
Sand togs helt enkelt från stranden nedanför, dock importerades sand till det finare glaset från Danmark.
1875 hade man en arbetsstyrka på 8 mästare, 1 hyttmäster, 6 slipare och ett 60-tal arbetare. Hyttan innehöll 8 smältdegelsugnar, 1 temperugn och 6 kylugnar.
För uppvärmningen av ugnarna användes gas som framställdes i en gasgenerator, som till en början eldades med torv från den egna torvmossen (Undars mosse).
En smalspårig järnväg anlades från mossen till bruket och hästar användes för att dra vagnarna. Efter hand utökades produktionen till att omfatta även hushållsglas, medicinglas, finare glas samt slipade skålar och karaffer.
1878 byggde man ut hyttan med en fönsterglasugn, en tummelugn och en sträckugn.
Bruket fick tidigt problem med dålig lönsamhet till följd av vikande marknadspriser och bristande planering av driften.
Kronofogden meddelade att betalningarna inställts och i december 1880 begärdes bolaget i konkurs.
Företaget ombildades till Steninge Glasbruks-Bolag och återupptog driften 1882.
Nu inriktade man tillverkningen enbart på fönsterglas.
Man lyckades också bra med detta och produktionen steg från 6200 kistor glas 1882 till 13800 kistor vid sekelskiftet.
1902 bildades AB Steninge Glasbruk och det ingick från 1904 i Förenade Fönsterglasbruken AB.
Produktionen vid bruket nådde sin topp 1906, då man tillverkade 16233 lådor till ett värde av 180.000 kronor.
Glasbruket stod då för 9% av den svenska fönsterglasproduktionen. 1916 gjordes det 12000 lådor glas men man hade fått allvarliga problem med stenkolsleveranserna.
Redan tidigt på våren 1917 avstannade produktionen och tillverkningen lades slutligen ned på hösten samma år.
1918 stod tillverkningen i princip still i hela landet.
1929 såldes fabriksbyggnaderna till rivning, året därpå revs de sista delarna av järnvägen upp och AB Steninge Glasbruk upplöstes slutligen 1935
(Källa: Glas vid Hallands kust, ABF (UB))