Ute i Östersjön eller som det hette Littorinahavet steg varje morgon några öar upp ur havet och njöt av solen, men när solen gick ned och natten svepte sig runt öarna sänkte de sig långsamt ned under vattnet igen. Detta hade de gjort i årtusenden … men en dag mot skymningen, omkring den tid då öarna förberedde sig att sjunka i havet, kom en eka seglande in mot land. En man steg ur ekan med en tänd fackla i handen. Öarna blev då ganska förvirrade - hade solen redan kommit upp igen? Öarna stannade kvar över vattnet och eftersom mannen med facklan byggde en härd och tände en eld på den så sjönk de aldrig tillbaka igen!
Tjelvar hette mannen som kom med ljuset, och han tyckte om det han såg. Han skickade sin son Gunfjaun efter de andra i stammen så att alla kunde njuta av det rika fisket, säljakten, alla de underbara örterna och allt annat ätbart som fanns.
Fortsättning följer ...
ENGLISH:
O ut in the Baltic Sea, or as it was called the sea of Littorina, each morning some islands rose out of the water to enjoy the sun, but as the sun set and night crept over the islands they slowly sank back under water again. They had been doing this for thousands of years ... but one day at dusk, around the time when the islands prepared to sink back into the ocean, a small boat approached land. A man stepped out of the boat with a lit torch in his hand. This made the islands very confused – was the sun already up again? The islands stayed over the surface and since the man with the torch built a hearth and lit a fire on it they never sank back again!
The man who brought the light was named Tjelvar, and he liked what he saw. He sent his son Gunfjaun for the other members of the tribe so that they all could enjoy the plentiful fishing and sealhunting, all the wonderful herbs and everything else that was on the islands.
To be continued ...