BEMÖT MARKÄGAREN VÄNLIGT OM HAN ÄR PÅ PLATSEN
PLEASE BE POLITE IF THE LANDOWNER TALKS TO YOU!
Vallsnäs är en vacker udde i Unnen. Hit åker den som vill njuta av naturen och ett lugnt liv.
En tur till Vallsnäs innebär en närhet till såväl skog som vatten. Antalet bofasta i den lilla byn ökar igen och numera är Vallsnäs ett välkänt utflyktsmål
Idag ligger husen till byn Vallsnäs på fastlandet. Så har det emellertid inte alltid varit.
Ute i sjön Unnen finns en holme som heter Kungsholmen.
Sagor och sägner har genom generationer talat om den.
Med vördnad och undran har människor vandrat runt de sparsamma resterna av bebyggelse här. Samtidigt har de försökt avlocka Kungsholmen dess hemligheter.
Här syns rester efter ett fyrkantigt hus. Det har spekulerats om att detta skulle vara rester av ett avgudatempel eller en kungaborg.
Vallar av jord och sten syns tydligt på öns sydvästra del.
I sjön mot Vallsnässidan finns lämningar efter en brygga:
Ekbjälkar som är fästade vid botten med tyngder av sten.
”Västbo Kung”
Vallsnäs ligger i ett område som ingick i det gamla Finnveden.
Finnveden omfattade Västbo, Östbo och Sunnerbo härader samt några angränsande områden.
Enligt en sägen bodde Västbo Kung här en gång i tiden och ruinerna på Kungsholmen skulle vara resterna av Västbo kungaborg från 400-talet till 800-talet.
För att skydda sig, bosatte lokala härskare sig ofta på öar eller holmar.
Den siste konungen på Kungsholmen lär ha varit en vild och härsklysten typ.
Bland folket var han fruktad och i smyg var han hatad av sina undersåtar.
Han levde ett vilt liv på sin borg och lät bygga den ännu högre.
Men hans stormiga tillvaro fick, enligt sägnen, ett hastigt slut. En kväll när han satt på taket på sin borg,
fick han se en stor skara krigare närma sig. Han samlade genast sina män.
En våldsam strid tog sin början. För Kungsholmen slutade det med förlust.
Borgen intogs och jämnades med marken.
En medeltida gård avsedd för försvar
Men bortom sägnerna finns vetenskap.
Byggnadslämningarna på Kungsholmen är resterna av det gamla Vallsnäs.
Det finns skriftliga belägg för att gården var bebyggd och bebodd under 1400-talet.
Det har kunnat påvisas genom dokument från 1425.
Då hette Vallsnäs Valsnaes. Men sannolikt fanns här för ännu längre sedan
en medeltida gård avsedd för försvar.
Sett ur den synvinkeln var gårdens läge på en holme i sjön ett klokt val.
Genom tiderna har gården sedan bebotts av en rad häradshövdingar och andra mäktiga män i Finnveden.
Rester efter en säteribyggnad
Bror Kugelberg satte 1917 igång med en utgrävning.
Han drog slutsatsen att lämningarna på Kungsholmen i själva verket är resterna
av den byggnad som Jöns Larsson Bölja
lät göra till säteribyggnad på 1530-talet. Jöns Larsson Bölja var då häradshövding över Västbo härad. Han dödades 1543 i Dackefejden.
Namnet Kungsholmen sägs komma från den tid då staten ägde gården och ön under en period efter Nordiska sjuårskriget som slutade 1570.
Jöns Larssons son, Lasse Jönsson, som ärvde Vallsnäs var en orolig herre.
År 1563 dömde Erik XIV honom som landsförrädare.
Han hade då redan rymt till Danmark. Glansdagarna för byggnaderna på Kungsholmen var över.
Huslämningarna består av 1-1,5 meter höga jordvallar, omslutande en fyrkant som är ungefär 28 meter lång och 13 meter bred.
Mer påtagligt nu är emellertid den vackra trollskog som pryder holmen. Mycket gamla och knotiga tallar ger den sin karaktär.
De lockar fantasin till sagornas värld.
Den som är extra observant kan på sensommaren hitta tallört på Kungsholmen.
Tallörten är en av de få växter i Sverige som saknar eget klorofyll. Den är därför gulvit.
Dammar med ruda
Folk på Kungsholmen garderade sig mot svält genom att gräva dammar
på den angränsande landsidan nordväst om holmen.
I dessa dammar hölls ruda och dammarna kallas därför rudedammarna
Rudan är en karpfisk som alltså är släkt med mört och guldfisk.
Den kan klara sig under nästan alla förhållanden och fungerade som nödproviant under svåra tider.
Resterna av de gamla rudedammarna syns än idag.