Galgbacken
Galgbacken, även Galgberg eller Galgberget, var namnet på en plats för avrättning av dödsdömda brottslingar. Namnet kommer från de galgar som användes vid hängningarna men även andra avrättningsmetoder kunde förekomma på platsen. Galgbacken låg i regel utanför staden och gärna på en kulle eller backe. Avrättningarna var offentliga och var sig själv till straff och androm till varnagel (till straff för brottslingen och varning för de andra).
Galgbackar fanns även utanför Sverige. I Tyskland kallas de Galgenberg eller Galgenhügel och i England Gallows Hill. En känd målning ("Skatan på galgen") av Pieter Bruegel d.ä. från 1568 visar en galgbacke i ett fantasilandskap.
Gömmans plats har agerat galgbacke i Arnäs socken. Omkring 1804 skedde den sista avrättningen här, det var en bonde från Klingre som fick sätta livet till då han hade mördat sin måg. Till avrättningen samlades folk från när och fjärran. De klättrade upp i träden för att se bättre, ty de voro så många, att de skymde varandra.
Den dödsdömde ville ej falla på knä vid stupstocken utan skarprättaren var tvungen att bryta ned honom med våld. Då huvudet föll blev en av pojkarna som satt uppe i ett träd så rädd att han handlöst störtade till marken. Efter avrättningen styckades kroppen och upphängdes på krokar på ett uppsatt hjul (steglades) där den fick hänga, tills den förintades. Så har de gamla berättat.
Ur Wikipedia och Länsmuseet Västernorrlands arkiv.
Slutgömman innehåller loggremsa och penna. I området, som passande nog också kallas Galgbacken finns nu ett antal företag, försiktighet krävs och önskvärt är att man närmar sig gömman från Arnäshållet.
Lycka till!