Kinnekulle utsiktstorn
För dig som uppskattar vida vyer ökade man 1892 på Kinnekulles 306 m höga topp med ett utsiktstorn, som ligger 19 m över marken. Tornet är byggt av trä, i den tidens romantiska byggnadsstil. Här uppifrån ser du i klart väder minst 50 kilometer bort över land och sjö!
Namn inristade på stenar vid tornet visar att många kungligheter besökt platsen.
Strax intill tornet vittnar ett monument om att en dimmig natt 1944 flög här ett flygplan med norska frihetskämpar rakt in i berget.
Utsiktstornets historia
På Kinnekulles topp brann i forntiden vårdkasar för att varna befolkningen vid krig och ofred, men kanske även som vägledning för sjöfarare på Vänern, "vårdkasarna" var stora ris- och vedhögar som man satte eld på. Att detta verkligen fungerade och att det sågs över stora områden fick man bekräftat i början av åttiotalet då det gamla utsiktstornet brann ned, det syntes milsvida omkring, så nog var det en bra placering då den varnade folk fjärran från "Kullen" i god tid. Kedjor av "vårdkasar" fanns runt om i vårt land, och då man såg närmaste kase tändas, tände man sin egen, på så sätt gick larmningen mycket snabbt. Under början av 1700-talet blev dock kasen på "Kullens" topp nedriven, till allmogens stora förtret.
På 1730-talet byggdes sen upp ett hus som i folkmun kom att kallas "apehuset", men som egentligen hette Mariehus, och hade uppkallats efter upphovsmannen, som för övrigt var en kvinna vid namn Maria Catharina von Nackreij, och ägarinna till Hjälmsäter.
Huset som kunde liknas vid ett lusthus med bänkar, skulle vara ett rastställe för Maria och hennes bekanta när de begav sig upp till toppen av Kinnekulle för att beundra den enastående utsikten, som på den tiden inte skymdes av några barrträd. Huset var åttakantigt och saknade både fönster och dörrar, det åttakantiga spetstaket pryddes av en tornspira.
Men natten före påskdagen år 1741 var "apehusets" historia till ända, en våldsam storm lyfte det lilla huset, som sen vid nedslaget slogs i bitar och totalförstördes. Det blev sen aldrig återuppbyggt.
Varför byggde man då ett utsiktstorn år 1892? Det kan ha varit flera orsaker. Dels ville gästerna på Råbäcks hotell, när de var ute och promenerade på Kinnekulle, ha utsikt åt alla håll, och utsikten sades vara "den största och vackraste i Norden".
Dels var det den nationalromantiska strömningen som gick genom landet och Carl Klingspor var involverad i denna strömning och på hans initiativ och bekostnad byggdes det. Byggstilen på tornet påminde om Råbäcks hotell som även det ritats av Fritz von Dardel, och det fick namnet Belvederen.