Slamvassbäddar
Det avloppsvatten som produceras av ca16 500 invånare i Sölvesborgs kommun är inget avfall utan en näringsrik resurs att ta vara på. Sölvesborgs Energi ochVatten AB (SEVAB) sköter driften och underhållet av Sölvesborgs kommuns reningsverk. Vid behandling av avloppsvatten bildas stora mängder slam. Slammet är, rätt behandlat, en resurs eftersom det innehåller stora mängder näringsämnen som kan återanvändas. Rätt behandlat slam kan användas som jordförbättringsmedel, anläggningsjord, täckskikt till deponier och gödsel till energiskogar. På grund av den ökande mängden avfall i dagens samhälle och slammets möjlighet att användas som resurs, är det sedan år 2005 förbjudet att deponera avloppsslampå svenska soptippar. Sölvesborgs reningsverk deponerade tidigare knappt 3000 m3 slam per år på Mörrums avfallsanläggning. För att möta ställda krav på behandling av avloppsslammet har SEVAB låtit bygga slamvassbäddar.
Slamvassbäddens funktion i avloppsvattnets kretslopp är att biologiskt bryta ned slammet, utvinna näringsrik jord och ett renare vatten. Vad händer med avloppsvattnet när du spolar på toaletten eller när du duschar? Efter att avloppsvattnet kommit ut i avloppsledningarna leds det till ett reningsverk där det genomgår en behandling. Under behandlingen skiljs föroreningarna från vattnet. De avskilda föroreningarna kallas slam. Efter behandlingen leds det rena vattnet ut i havet. Det obehandlade slammet leds i sin tur genom en 4 km lång ledning ut till slamvassbäddarna.Väl ute vid slamvassbäddarna luftas slammet och sprids sedan ut över bäddarna. Slammet blir kvar i bäddarna och fungerar som gödning till vassen medan överskottsvattnet rinner ner till botten i bädden. I botten av bäddarna samlas vattnet upp och leds tillbaka till reningsverket i Sölvesborg för att på nytt renas.
Vad händer i slamvassbädden? Medan slammet långsamt sipprar genom vassbäddarna tar vassens rötter och mikrorganismer i rotzonen upp näringsämnen,främst fosfor och kväve, samt en del vatten. Via dräneringslagret i bäddarnas botten tillförs syre och överskottsvatten avleds till reningsverket.
I bäddarna stabiliseras och mineraliseras slammet ochmed vassens hjälp sker också en kraftig reduktion av vattnets fosfor- och kvävehalter. Upp till 99 % av fosformängden och ca 80 % av kvävemängden stannar kvar i slamvassbädden. Detta är bra eftersom fosfor och kväve är de två största källorna till övergödning i våra vattendrag. Bäddarna är ca 1,5 meter djupa och klarar att ta emot slam under ca tio års tid innan de är fulla. Innan bäddarna töms får de eftermogna utan belastning av nytt slam under ca 6 månader. Efter detta kan slammet användas som jordförbättringsmedel, gödning till energiskog eller användas som anläggningsjord i parker eller på golfbanor. På detta sätt förs slammet tillbaka till naturen och kretsloppet sluts. Bäddarna är därefter redo för en ny 10-årscykel.
Cacheserien Cykla på Listerlandet är tänkt att besökande cachare ska få se lite olika platser och även komma till ställen som man kanske annars inte skulle komma till. Platser där det redan finns många cacher har inte prioriterats i denna serie, men undantag finns.
Karta över cykelleden finns att ladda ner på nätet.