Getnö har en färgstark och fantasieggande historia, vars rötter sträcker sig djupt ned i forntiden. När inlandsisen smälte för 14000 år sedan, malde dess frisläppta vatten berg och sten till grus och sand. Från den tiden står ännu de äldsta fornminnena kvar på Getnö. Det är den fyra kilometer långa grusåsen, som sträcker sig längs över ön och över några andra intressanta grusformationer. De första människorna som kom hit var nomader, som levde på jakt och fiske. Då fanns det gott om vildren i trakterna. Vid stubbavikan finns en Stengrund, en eremitkoja från 1400 talet. Här bodde det en enstöring som levde på jakt och fiske. Sjön Åsnen var då, precis som nu, en fiskrik sjö. Det betydde mycket för nybyggarnas överlevnad liksom skogarnas rikedom på vilt och bär. Bara de starkaste överlevde.
The Eremite of Stubbaviken
The history of Getnö and Vrigstad dates a long way back. Getting to know it makes these surrounding even more fascinating. At the end of the last ice age, 14.000 years ago, the ice left formations and sculptured the landscape that we can see here today. The most obvious sign of what happened then is the 4 kilometer long ridge made of gravel and sand, that stretches over the entire length of Getnö. It’s what’s left from the retracting ice. The first people settling here were nomads, living from hunting and fishing. Back then there was plenty of wild reindeers here, rather than the wild boars roaming the island today. At Stubbaviken remains show us that a primitive house or cottage has been sitting, near the top of a small hillock. Tales say that it was an eremite who lived here in the early 1400, solely from what the land and the lake provided him with. Times were harsh then, and only the most skilful and strong survived.