För 900 år sedan var detta norsk mark och kungen från år 1103 hette Sigurd I Magnusson "Jorsalafar" (Jerusalemfarare).
Sigurd byggde mycket här och gjorde Kongahälla till en stor köpstad, en av de viktigaste i Norge.
Inte precis just här, utan borta vid Klosterkullen, reste han en kastal, ett befäst torn med en vallgrav runt, och innanför lät han bygga en kungsgård och en korskyrka, Kastalakyrkan.
Med 60 skepp seglade Sigurd på pilgrimsfärd och korståg till Jerusalem mellan åren 1108-1111.
Från sin resa fick han med sig många skatter hem, till exempel:
Av kung Baldwin av Jerusalem fick han en flisa av Jesu kors i gåva, i Grekland ett stycke av ett altare av koppar och silver med ädelstenar och emalj, av patriarken i Konstantinopel en mycket konstfärdig bönbok präntad med guldbokstäver.
Detta förvarade han sedan i Kastalakyrkan.
Samt ett skrin med helgonet Cordulas reliker i, en present som Danmarks kung Erik Emune skickat.
Venderna var ett folk från ungefär där Estland ligger nu.
Den 10 augusti 1135 anföll de Kongahälla. Kongahälla kämpade men lyckades inte försvara sig och hela staden plundrades och brändes ned. Relikskrinet blev bortrövat och hamnade så småningom i Pommern, ungefär där Polen ligger nu. Under andra världskrigets stök försvann det helt.
Senare, ungefär år 1190, byggdes ett augustinerkloster på platsen, Klosterkullen, och där finns ruiner kvar av det ännu. Det är en fantastisk plats med en egen cache:
Öster ut vid älven
Kastalakyrkan nu, som vi ser här i dag, ingår i Kungälvs församling och är byggd 1980. Dopfunten är från 1200-talet. På en av altartavlans målningar kan man se flisan falla från korset och i kyrkans foajé står en kopia av skrinet, det får man gärna titta på!
Camminskrinet