Vildsvin
I Västerviks kommun kan man se vildsvinens framfart på åkrar och inne i skogen. Det händer också att djuren hittar in i trädgårdarna som ligger intill skogen.
En könsmogen hane kallas galt och är mellan 150 och 180 cm lång och 70 till 100 cm hög. Till längden ska läggas en ca 25 cm lång svans. Den könsmogna honan kalls sugga och är betydligt mindre än hanen. Galten väger upp till 225 kg medan suggan väger mellan 70 och 140 kg, det förekommer dock mindre suggor med blott en vikt på 40-50 kg. En hona som ännu inte fött några kultingar kallas gylta
Vildsvinets borst är mörkgrå till brunsvart och båda könen har uppåtböjda betar – galtarnas är avsevärt större än suggans. Vildsvinet har ganska dålig syn men en god hörsel och ett extremt bra luktsinne. Svinen kan känna lukten av en människa på nära 1 kilometers håll om vinden ligger rätt.
Vildsvin är sociala djur och lever i flockar, oftast några honor med sina ungar. Hanarna lever ensamma och är välkomna i hjorden endast i parningstider som pågår från oktober till januari. Efter en dräktighetstid på ca 115 dagar föder honan 5-6 kultingar i en grop. I områden med gynnsamma förutsättningar kan en sugga få två kullar/år.
Vildsvinet är normalt nattaktiva men kan om det lever ostört vara aktivt och leta föda även på dagen. Ofta tar det sin daglega i en tät granplantering eller i våtmarker i närheten av odlad mark. I regel är vildsvinet extremt skyggt.
Under letandet efter mat orsakar vildsvinen ofta skador för lantbruket medan de samtidigt anses kunna vara till fördel för skogsbruket då de äter upp ansamlingar av skadeinsekter såsom barkborrar och bidrar till markberedningen genom sitt bökande.
Så här kan en gräsmatta bli efter vildsvinsbök.
Delar i vår serie ” Skogens Vilda djur”
1. Haren
2. Grävling
3. Älg
4. Kronhjort & Dovhjort
5. Vildsvin
6. Rådjur