Rådjur
Rådjur kan man ofta se i detta område där vi har gömt cachen.
Rådjur är Västmanlands landskapsdjur
Rådjur är ett litet hjortdjur som väger 20-30kg. Benämningen på en vuxen hane och hona är bock respektive get eller rå, ungdjur under första året kallas kid eller killing, och getter som ännu inte fött kid kallas för smaldjur. Honan och hanen är lika stora. Dess korta päls är till största delen varmbrun och könen är mycket lika. Bocken får nya horn varje år. Rådjuret har ett hundskallsliknande läte.
Rådjuret finns i nästan alla naturliga miljöer i Europa, vilket beror på dess goda anpassningsförmåga. Sverige ligger i den yttersta kanten av rådjurets utbredningsområde och bestånden varierat kraftigt i storlek.
Rådjur förekommer i såväl löv- som barrskog, ljunghedar och vid våtmarker. Den är en så kallad selektivbetare vilket innebär att den föredrar örter och lövträd medan gräs och andra växter med hög fiberhalt endast äts i mindre utsträckning. Rådjuret äter även svamp, särskilt kantareller. Rådjur kan leva sida vid sida med andra hjortdjur som exempelvis dovhjort.
Rådjuret är ett ensamlevande djur. Geten lever tillsammans med sina kid under första året i ett begränsat hemområde på cirka 25 till 150 hektars storlek och ses sällan i sällskap med andra vuxna djur, förutom under brunsten. Till skillnad från geten lever den vuxna bocken, från cirka 2 års ålder, under cirka 7 månader av året (mars till september) i ett revir som försvaras och vaktas aktivt mot andra bockar. Storleken på ett sådant revir varierar kraftigt men är i allmänhet 1,5 gånger större än getens. Under övrig tid på året, oktober till februari, lever bocken ett stillsamt liv som i mycket påminner om getens. I jordbrukslandskap kan man dock vintertid se större grupper av rådjur (10-20 djur) som åtminstone periodvis går tillsammans i födosök.
Rådjuret, till skillnad från exempelvis älg kan inte ställa om matspjälkningen utan behöver högvärdig föda för att överleva. I områden där vintrarna kan vara hårda kan rådjuret ha svårt att komma åt föda, och upp till 30–40 procent av stammen kan dö i svält, framför allt när det ligger djup snö på marken under en längre tid vilket gör detta till den största dödsorsaken. Främst slår detta mot djur med lägre förmåga att hämta föda, som kid, yngre hannar och äldre djur. Stammen har dock god återhämtningsförmåga, och återgår till tidigare antal efter ett par år.
Delar i vår serie ” Skogens Vilda djur”
1. Haren
2. Grävling
3. Älg
4. Kronhjort & Dovhjort
5. Vildsvin
6. Rådjur