Verkebäcksbron invigdes 1956 och går på E22 över byn Verkebäck i Västerviks kommun. Tidigare gick vägen ner i dalen och genom byn. I och med brobygget slapp byn ett mångårigt miljöproblem och trafiken kunde nu flyta smidigare och trafiksäkrare förbi.
Verkebäck ligger vid Verkebäcksviken och har en station vid den byggminnesförklarade smalspårsjärnvägen Västervik-Hulltsfred.
Redan 1361 är Verkebäck känt. Samhället växte upp kring Ankarsrums bruks lastplats i hamnen på 1800-talet. Hamnen låg på Verkebäcks gårds ägor. Det finns ett hus kvar på den platsen alldeles väster om Verkebäcksbrons södra ände. Med järnvägen växte samhället snabbt på 1890-talet. Hamnen blev en viktig plats för omlastning av framför allt massaved och utrustning till engelska gruvor. Flera stickspår på båda sidor om hamnen byggdes. Det fanns även en linbana från stationen till Gunnebo bruk för att transportera gods.
På 1950-talet följde en storhetstid för det lilla samhället. Det fanns kommunalhus, taxistation, konditori, bageri, tre kaféer, Konsumbutik, Vivobutik, charkuteriaffär, baptistkapell med söndagsskola, skola, järnvägsstation, tull och hamnmagasin, Olssons Rederi med hemmahamn i Verkebäck, urmakare, trädgårdsmästare, båtbyggeri, bensinmack, gjuteri, fjärdingsman, barnmorska, kiosk, telestation, frisör, tre skrädderier och tre lastbilsåkerier. Hamnen var också en ”känd” plats för smuggelgods från båtarna.
Idag är Verkebäck mest känd för sitt fina strömmingsfiske på försommaren. Viken är en ca 10 kilometer djup havsvik och väldigt långsmal.
Järnvägen är kulturminnesförklarad och turisttrafik går åter mellan Västervik och Hultsfred. En del turer går med ånglok.
Verkebäcks Byalag sköter om och förvaltar området runt hamnen åt Västerviks kommun.