Men Fredagen den 13 förde nog en hel del tur med sig trots allt, då vi nu 28 år senare har tre fina flickor och firar i år Masonitbröllop vilket väl låter väldigt torrt och tråkigt, nästa år är det lite tuffarare då är det Plywood för att mynna ut i ett glänsande Pärlbröllopsdag 2015, Men det är väl så det är i livet, tuffa år blandas med år då allt bara lunkar på med renoveringar och så har man åren som fylls av de där lite speciella händelserna allt detta som kittar samman en familj år efter år.
1#Parkeringen
Här hade vi vår parkering, På den tiden hade vi en gammal Guldfärgad Opel Manta av 74 årsmodell med Svart bakrutejalusi Vilket var jäkligt tufft och häftigt på den tiden. Den blivande maken gick ner på parkeringen för att köra fram bilen till den väntande Höggravida bruden, men ve och fasa Bilen bara Hostade till och vägrade starta! Ett nytt försök och nu verkade den lite mer start villig men nej, igång gick den inte. Inga knep som startgas, putta igång den funkade den stod där bara retligt död iför våra ögon. Snabbt upp i lägenheten och ringa en taxi ” Vilket på den tiden resulterade i att man fick lyssna på frasen ”Taxi vad god dröj” i en halvtimme så där innan någon svarade. Tillslut svarade någon i Den lokala Taxiväxeln för att bara meddela att någon ledig bil fanns inte. Men! Vi kan ju inte komma för sent till vårt eget bröllop, jag tror damen i växeln förstod vår Situation för hon bad oss gå ner och vänta så skulle de skicka en bil så fort som möjligt. Vi väntade och väntade och tröttnade och gick upp igen för att ringa, -nja nu fanns det ju fortfarande inga bilar men skulle skicka en bil om vi kunde samåka med någon i de fall de andra ville samåka. Suck nu återstod väl bara att ta bussen som skulle gå om en halvtimme. Brudgummen beslutade då sig för att tala alvar med den och hota den med att låta närmsta skrotfirma hämta den om den ej startade! Och se det gjorde susen! Den Hostade igång!