Det är den lokala Islandshästklubben Eiðfaxi som har hand om banan sedan den invigdes 2010.
Förutom Svenska Mästerskapen hålls flera nationella och lokala tävlingar här varje år.
Under en tävling finns det flera grenar. Några av dem är:
Fyrgång - Skritt, trav, galopp och tölt.
Femgång - Skritt, trav, galopp, tölt och pass.
Tölt
Pass - På en 250 m lång passraka med startbås.
Och så lite fakta om Islandshästen
Islandshästen härstammar som det hörs på namnet från Island. Där har den funnits sedan 900-talet när de första kolonisatörerna flyttade till Island. Med sig hade de nötboskap, får och hästar från olika delar av europa.
Under en tid blandades generna från dessa olika hästraser ihop för att bilda en stark och tålig häst som klarade av Islands klimat. Men från och med 1000-talet förbjöds import av hästar till Island av alltinget. Islänningarna hade nämligen märkt att rasen försämrades när nya hästar tilläts para sig med de som redan fanns på ön. Detta förbjud gäller fortfarande vilket innebär att en islandshäst som har lämnat Island aldrig någonsin får återvända.
Även fast Islandshästen är relativt liten är det en häst, ingen ponny. Tack vare sitt ursprung tål den att belastas av fullvuxna kvinnor och män. För under 1200 år har rasen klarat sig utomhus på Island med ett klimat som visserligen är milt året om, men väldigt ofta väldigt blåsigt och blött. Den har använts som arbetshäst i jordbruket, som ridhäst för att ta sig fram på Island samt för köttproduktion.
På Island hålls många hästar fria i större flockar under sommarhalvåret. De kan ha enormt stora ytor att röra sig på och får därmed väldigt lite tillsyn. Först till hösten samlas de in och hålls i närheten av ägarna under vintern.
Även i Sverige är det så klart möjligt att hålla islandshästen i lösdrift, där den får gå utomhus året om. Men en del ägare tar av olika skäl in sin häst i ett stall där den får stå i en liten box ett antal timmar varje dygn. Vilket som är bäst går att diskutera men det beror så klart på hur varje individ klarar Sveriges klimat med mer extrema temperaturer än Island samt hur hästen reagerar på insekter på sommaren. Klart är i alla fall att islandshästarna är överlevt 1200 år på island utan att bli bortskämda.
Alla hästraser har tre gångarter, skritt, trav och galopp. Men islandshästen har en eller två gångarter till, pass och tölt. De hästar som klarar skritt, trav, galopp och tölt kallas fyrgångare, och de som har alla fem kallas femgångare. Det finns några fler hästarter som kan tölta men ingen där det är så vanligt som på islandshästen. Men alla islandshästar är olika och töltar därför på olika sätt. Är du en skicklig ryttare och har en vältränad häst är tölten helt ren och därmed väldigt skön att rida. Är du mindre skicklig eller har en häst som har svårt passaktig tölt blir det betydligt stötigare att rida.
I Sverige är islandshästen nu en vanlig syn eftersom drygt 30.000 av 362.700 (2010) hästar är just islandshästar. Det är enbart varmblodig travare och svenskt halvblod som det finns fler exemplar av. Den är vanlig inom turridningsföretagen eftersom den är utmärkt för ovana personer att åka på. Jo, jag menar åka för det är det du gör som nybörjare. Att lära sig att rida aktivt tar lång tid, speciellt på islandshästar eftersom de har fler gångarter än andra hästraser.